Demonstranter drabbar samman med det venezuelanska nationalgardet.
Demonstranter drabbar samman med det venezuelanska nationalgardet.

Guaidó manar militären mot Maduro

Kampen om makten i Venezuela har spetsats till. Oppositionsledaren Juan Guaidó ber militären om hjälp att störta president Nicolás Maduro, men verkar inte bli bönhörd. Tisdagens utspel ledde till våldsamheter och skadade.

ANNONS
|

Nationalförsamlingens talman Guaidó utropade sig själv till president den 23 januari. Enligt honom var omvalet av Maduro till presidentposten förra året inte demokratiskt.

Sedan dess har Guaidó drivit en kampanj för att förpassa Maduro från maktens grytor, utan att kunna nå fram till ett avgörande ögonblick. På tisdagen skruvade den 35-årige oppositionsledaren upp temperaturen i ett försök att komma åt Maduro.

I en Twitter video filmad i gryningen vid flygbasen La Carlota i huvudstaden Caracas östra delar talade Guaidó till folket och militären.

- Ögonblicket är inne, sade han med den nyss fritagne förre oppositionsledaren Leopoldo López snett bakom sig.

ANNONS

Soldater i bild

López greps 2014 och dömdes till fängelse i 14 år, anklagad för bland annat uppvigling. Han satt i militärfängelse till juli 2017 och därpå i husarrest. López ska ha fritagits under tisdagen, men hur det gick till är inte närmare känt.

Senare på tisdagen bekräftade Chiles utrikesminister att López och hans familj befinner sig på Chiles ambassad.

I videon syns också flera soldater från den venezuelanska armén bakom Guaidó, vars huvudbudskap var att den "sista fasen i Operation Frihet" är inledd i maktkampen mellan honom och Maduro.

- De nationella styrkorna har fattat rätt beslut och de räknar nu med att få stöd från den venezuelanska befolkningen, säger han i videon och vill uppenbarligen ge en bild att han nu har militären bakom sig.

Utanför flygbasen samlades folkmassor och Madurotrogna styrkor använde tårgas och vattenkanoner mot stenkastare. Minst ett kravallfordon körde in i en grupp demonstranter och rullade över flera personer. Skadeläget för dem är okänt.

Demonstranter satte fyr på en buss och under oroligheterna varade i flera timmar, innan det hela verkade rinna ut i sanden.

ANNONS

"Förrädisk personal"

Maduro säger att militära ledare visar honom "fullständig lojalitet". Enligt landets försvarsminister Vladimir Padrino rapporterar alla militära enheter i landet att allt är som vanligt. Dock träffades en arméöverste av en kula i nacken vid sammandrabbningarna i Caracas.

Enligt regimen har Guaidó hjälp av en "liten grupp förrädisk militär personal", men det handlar inte om någon militärkupp.

Guaidó har stöd av högst 30 soldater, hävdar utrikesminister Jorge Arreaza som anklagar USA för att direkt ligga bakom oppositionens försök att få över militären på sin sida.

Alla till palatset

Mycket tidigt i tisdagens händelseutveckling gick USA:s president Donald Trump ut och stödde Guiadó, som över 60 länder erkänner som Venezuelas rättmätige president.

Han uppmanar till en stor protestmarsch på onsdagen med presidentpalatset Miraflores som mål.

- Mobilisera alla. Det är dags att erövra friheten. Styrka och tro, sade han enligt den spanska tidningen El País.

Som motdrag bad Maduros andreman Diosdado Cabello regeringstrogna och de så kallade kollektiven, i praktiken beväpnade paramilitära grupper, att skydda Maduro:

- Kom till Miraflores och försvara revolutionen!

ANNONS
TT-AFP-Reuters

Fakta: Styret i Venezuela

Landets allt mer auktoritäre ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet. Valet har dömts ut av delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Källa: Landguiden/UI

ANNONS