Den svensk-italienske FN-medlaren Staffan de Mistura.
Den svensk-italienske FN-medlaren Staffan de Mistura.

Försök till Syrienmöte i Sotji i januari

Enligt FN-medlaren Staffan de Mistura har stridande parter i Syrien enats om en "arbetsgrupp" med sikte på att släppa fångar. Den syriska regimen ska också träffa oppositionen vid ett försök till en "kongress" i ryska Sotji den 29–30 januari.

ANNONS
|

Ännu är det inte klarlagt vilket mandat arbetsgruppen för fångar ska ha eller vilka av Syriens alla stridande parter som stöttar den. Men den svensk-italienske diplomaten de Mistura ser det som ett "berömvärt" steg mot ett eventuellt fredsavtal för Syrien. FN-medlaren kom med nyheten i samband med fredagens omgång av fredssamtalen som förs i Kazakstans huvudstad Astana.

Försök i januari

Den syriska Assad-regimens allierade Ryssland och Iran har tillsammans med Turkiet stått värd för diskussionerna, som förs parallellt med de FN-ledda samtalen i Genève i Schweiz. Några oppositionsgrupper deltar också.

Nu står det också klart att den syriska regimen ska träffa oppositionen vid ett försök till en "kongress" i ryska Sotji den 29–30 januari. Dit har 33 syriska grupper och politiska partier bjudits in, men mötet har skjutits upp. Turkiets invändningar mot att vissa kurdiska grupper bjudits in har varit ett stort hinder, och det är fortfarande oklart vilka som ska delta den 29–30 januari.

ANNONS

Nu säger de Mistura att Sotji-samtalen bör bedömas utifrån deras förmåga att tillföra något till processen i Genève – vars senaste samtalsrunda kapsejsade den 14 december.

Allmän oenighet

Då attackerades de Mistura kraftigt av Syriens FN-ambassadör Bashar al-Ja'afari för uttalanden om att Ryssland bör trycka på för att Damaskus ska acceptera att val hålls och en ny konstitution införs.

Graden av enighet var i vanlig ordning begränsad även i Astana. Rebellgrupperna brännmärkte den syriska regimen för att samarbeta med det som finns kvar av terrorgruppen IS.

Nu attackerar al-Ja'afari närvaron av amerikanska och turkiska trupper i Syrien – trots att Ryssland och Iran godtagit att turkisk militär är där.

- Vi kräver det omedelbara och villkorslösa tillbakadragandet av utländska trupper från vårt territorium, säger al-Ja'afari.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Varför är det krig i Syrien?

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statligt förtryck under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes i staden Daraa demonstrationer för demokrati. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut regeringsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet trappades upp och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsarmén om kontrollen av landet.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extrema jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om Islamiska staten i princip har krossats i en omfattande offensiv.

2015 gick Ryssland in i kriget på Assadregimens sida.

ANNONS