Ännu fem år med president Recep Tayyip Erdogan – eller en nystart med utmanaren Kemal Kiliçdaroglu. Det är vad drygt 60 miljoner röstberättigade turkar har att ta ställning till när vallokalerna i dag öppnar för en andra valrunda i Turkiet.
Inför den första omgången den 14 maj tydde opinionssiffror på en skrällseger för Kiliçdaroglu och hans koalition av oppositionspartier. Men resultatet blev en chock för många: Erdogan säkrade 49,5 procent och Kiliçdaroglu knappt 45. Då ingen av kandidaterna nådde 50 procent gick valet vidare till dagens andra omgång.
Ekonomiska svårigheter
Under de veckor som gått sedan första valrundan har oppositionen sett alltmer stukad ut. Bedömare ser det som så gott som omöjligt för Kiliçdaroglu att samla ihop de runt 2,7 miljoner röster som behövs för att ta ikapp Erdogans försprång. När Sinan Ogan, den tredje kandidaten i valet den 14 maj, i veckan uppmanade sina väljare att rösta på Erdogan i den andra omgången krympte Kiliçdaroglus chanser ytterligare.
Oavsett vem som avgår med segern kommer valvinnaren att ställas inför hårda prövningar de kommande åren. Den turkiska inflationen är skyhög, levnadskostnaderna högre än någonsin och flyktingsituationen i landet spänd. Därutöver tillkommer utbredd korruption, efterdyningarna av jordbävningen i februari samt svåra slitningar mellan öst och väst.
Sverige i Nato?
Den allians som vinner kommer dessutom behöva ta ställning till den svenska Natofrågan. Sveriges förhoppning är att Turkiet släpper in Sverige i alliansen i god tid till sommarens Natomöte i Vilnius – men så sent som i veckan upprepade Erdogan sitt budskap om att Turkiet inte är redo att öppna dörrarna för Sverige.
Under dagen står vallokalerna öppna mellan klockan 7 och 16, svensk tid. De första resultaten väntas tidig kväll.
I den första omgången var valdeltagandet högt – 88,9 procent av de röstberättigade turkarna tog sig till valurnorna, enligt officiella siffror.
Fakta: Recep Tayyip Erdogan
Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmästare 1994.
2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. I valet 2002 fick han inte ställa upp som kandidat, då han tidigare avtjänat ett kortare fängelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansågs propagera för islamistiskt våld.
Han tog över som premiärminister 2003, en roll han hade fram till 2014 med Abdullah Gül som president.
2014 valdes Erdogan själv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.
Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.
Efter valet 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret att omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.
Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.
Fakta: Kemal Kiliçdaroglu
Kemal Kiliçdaroglu föddes 1948 i ett litet samhälle i provinsen Tunceli i östra Turkiet, som nummer fyra i en syskonskara om sju.
Han utbildade sig inom ekonomi i huvudstaden Ankara och tog examen 1971. Därefter jobbade han med redovisning inom finansdepartementet, innan han i slutet av 1990-talet inledde sin politiska karriär.
Sedan 2010 leder Kiliçdaroglu Republikanska folkpartiet (CHP), som han tog över efter att den mångårige ledaren Deniz Baykal avgått till följd av en skandal med en läckt sexvideo.
Kiliçdaroglu beskrivs som en underskattad, tyst kraft inom turkisk politik med en framtoning som ofta liknas vid Indiens frihetskämpe Mahatma Gandhis. Politiska bedömare har dock tvivlat på hans förmåga att nå den popularitet som krävs för att utgöra ett hot mot Erdogan.
Inför valet lovade han ett Turkiet styrt genom samråd och konsensus. Han vill återgå till den parlamentariska demokrati som Erdogan slopat till förmån för ett presidentstyrt land.
På senare år har Kiliçdaroglu breddat CHP:s attraktionskraft, bland annat genom att bilda allianser med andra oppositionspartier och tidigare ärkefiender. Han har också omfamnat landets minoriteter, inklusive kurderna, men bibehållit en hård ton gentemot de miljoner syriska flyktingar som befinner sig i landet.