Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Expert: Oklart varför nukleära experter var där

Vad var det egentligen som hände vid testanläggningen i ryska Archangelsk i torsdags? Myndigheterna är – traditionen trogna –fåordiga.
Grundläggande är försvarssekretessen, men också en rysk kultur som inte vill erkänna svaghet och motgångar, säger Fredrik Westerlund vid FOI.

En rad oklarheter omgärdar fortfarande explosionen, som inträffade på en havsplattform utanför en militär testanläggning intill staden Archangelsk i torsdags.

Tidiga uppgifter från försvarsdepartementet gjorde gällande att explosionen inträffade vid ett test av en jetmotor driven av flytande bränsle. De försäkrade också att inga farliga ämnen hade släppts ut i atmosfären, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Men uppgifterna ändrades snart, när det statliga kärnkraftsorganet Rosatom bekräftade sin närvaro på platsen. Fem av deras experter hade förolyckats i explosionen, enligt Rosatom, som också uppgav att testet involverade radioaktiva isotoper.

Några dagar senare, under tisdagen, sade det statliga väderinstitutet Rosgidromet att de uppmätt en kraftigt förhöjd gammastrålning i den närliggande staden Severodvinsk efter explosionen – upp till 16 gånger högre än normalt.

"Nya vapen"

Vad som faktiskt hände, och vad det var som testades på anläggningen, är fortfarande höljt i dunkel. Chefen för Rosatom, Alexej Lichatjev, uppgav i måndags att det rörde sig om "nya vapen", enligt Reuters – utan att vidare precisera vilka.

Enligt källor inom den amerikanska underrättelsetjänsten var det troligen en ny, atomdriven kryssningsrobot – samma robot som i fjol presenterades av Rysslands president Vladimir Putin som ett supervapen, skriver The New York Times.

Rosatom har varken bekräftat eller dementerat det.

Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att det finns flera möjliga teorier. Men allt är spekulationer.

-Det är fortfarande inte klarlagt vad som motiverade Rosatoms närvaro vid testanläggningen. Det kan handla om att raketen skulle avfyras från en atomdriven u-båt med en reaktor. Själva roboten kan också ha varit atomdriven, eller så kan den ha burit en nukleär stridsdel.

Vanligt

Att frågorna är fler än svaren är knappast ovanligt i fall som rör Rysslands militära angelägenheter, fortsätter han.

-Att lämna så lite information som möjligt, eller ge felaktiga och medvetet vilseledande uppgifter, går helt i linje med det ryska försvarsministeriets tidigare agerande – kanske senast i frågan om flygplanet MH17.

MH17 var ett malaysiskt plan som sköts ner över Ukraina 2014, enligt internationella utredare av en rysktillverkad luftvärnsrobot. Ryssland har nekat till all inblandning.

Rysslands tystnad handlar dels om bevarandet av försvarssekretessen, säger Fredrik Westerlund – men också om oviljan att visa tecken på svaghet.

-Det är inte unikt för Ryssland att inte vilja erkänna motgångar. Men det finns generellt en större förståelse i just Ryssland för att myndigheter inte säger flaska i sådana här fall.

Fanny Hedenmo/TT