Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

EU:s utrikeschef Josep Borrell håller presskonferens efter EU-ländernas utrikesministermöte i New York.
EU:s utrikeschef Josep Borrell håller presskonferens efter EU-ländernas utrikesministermöte i New York. Bild: Julia Nikhinson/AP/TT

EU:s enighet på spel inför åttonde paketet

Fler personer och fler sektorer ska drabbas när EU-länderna laddar för nästa sanktionspaket mot Ryssland.
Men paketeringen blir allt svårare när höga energipriser riskerar att få enigheten att rämna.

EU:s utrikeschef Josep Borrell utlovar en stabil enighet när han talar efter EU-ländernas extrainsatta utrikesministermöte i New York sent i onsdags.

– Det är tydligt att Putin försöker förstöra Ukraina. De här hoten äventyrar internationell fred och säkerhet på ett aldrig tidigare skådat sätt. Men de skakar inte vår beslutsamhet och vår enighet att stå vid Ukrainas sida, lovar Borrell.

Till nyhetssajten Politico Europe säger diplomatkällor att EU-ländernas ambassadörer i Bryssel redan under fredagen ska diskutera vad EU-kommissionen vill se i nästa sanktionspaket: visumförbud och frysta tillgångar mot ännu fler personer, ett pristak på rysk olja och importstopp för diamanter och andra ryska lyxvaror.

Uppgifter till TT talar å andra sidan om en mer långsam process, där sanktionerna ska diskuteras i olika grupper under helgen. Även belgiska tidningen Le Soir talar om en mer utdragen process, som sträcker sig över kommande EU-toppmöten i Prag och Bryssel i oktober och däremellan även ska samordnas med Nato.

Ungersk kritik

För att slå in EU:s sanktionspaket krävs fullständig enighet. Och det är något som med tiden blivit allt svårare att nå.

Framför allt är det Ungern som är motvalls. Tidigt i somras gav man med sig om paket nummer sex först efter att ha fått rejäla undantag kring ett oljestopp och bortplockande av den starkt Kremltrogne patriarken Kirill från sanktionslistan.

Så sent som i onsdags uppmanade dessutom premiärminister Viktor Orbán sina partivänner i regeringspartiet Fidesz att arbeta för att senast till årsskiftet få bort alla Rysslandssanktioner, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Hans utrikesminister Peter Szijjarto är inne på samma linje.

– EU måste sluta tala om ett åttonde sanktionspaket och krav på åtgärder som bara ytterligare kommer att försvåra energileveranserna, sade Szijjarto i tisdags, på plats vid veckans FN-möten i New York, enligt ungerska regeringssajten About Hungary.

Italien och Bulgarien

Även i flera andra länder har de höga energipriserna lett till att sanktionerna ifrågasätts.

I Italien – som håller val på söndag – väntas en ytterhögerallians vinna, där förre inrikesministern Matteo Salvini upprepade gånger anklagat sanktionerna för att drabba EU-länderna hårdare än Ryssland.

I Bulgarien – som röstar den 2 oktober – väntas två ryssvänliga partier kunna samla totalt 12-15 procent av rösterna.

Och i Slovakien – som står på gränsen till nyval på grund av en regeringskris – visar en opinionsmätning i veckan att mer än hälften av de tillfrågade föredrar en rysk seger i kriget.

Än så länge håller ändå de styrande ihop.

"Ytterligare restriktiva åtgärder mot Ryssland kommer att föras fram så fort som möjligt i samordning med våra partner", lovar EU-ländernas utrikesministrar i sitt gemensamma uttalande från New York.

Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto (till vänster) skakar hand med ryske kollegan Sergej Lavrov vid ett möte i Moskva i somras. Arkivfoto.
Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto (till vänster) skakar hand med ryske kollegan Sergej Lavrov vid ett möte i Moskva i somras. Arkivfoto. Bild: Ryska utrikesdepartementets presstjänst/AP/TT

Fakta: Sju hårda paket

EU har i flera omgångar sedan 2014 infört sanktioner mot Ryssland och ryska företrädare i Ukraina med anledning av den ryska annekteringen av Krim och invasionen i östra Ukraina.

Sedan februari har hittills sju nya sanktionspaket antagits:

23 februari: mot ekonomiska relationer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk och parlamentsledamöter som röstat för att godkänna deras självständighetsförklaring.

25 februari: visumstopp och frysta tillgångar även för toppledare som president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov samt exportstopp för flygplan och utrustning till oljesektorn.

28 februari och 2 mars: sju banker stoppas från transaktionssystemet Swift, ryska flyg stoppas från EU och tre statskontrollerade tv-kanaler tystas.

15 mars: handelssanktioner mot järn, stål och lyxvaror och investeringsstopp i energisektorn.

8 april: utfasning av kolimport och stopp för ryska lastbilar i EU och ryska fartyg i EU-hamnar.

31 maj och 3 juni: utfasning av importen av råolja och fler banker stoppade från Swift, däribland storbanken Sberbank.

21 juli: stopp för import och handel med guld.

Samtidigt har listan över personer, företag och organisationer som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar i EU frysta hela tiden utökats. Där finns nu 1 206 individer och 108 företag eller organisationer.

Källa: EU:s ministerråd.