Statsminister Stefan Löfven träffar bland andra Ukrainas president Petro Porosjenko (till vänster) vid EU:s östtoppmöte i Bryssel.
Statsminister Stefan Löfven träffar bland andra Ukrainas president Petro Porosjenko (till vänster) vid EU:s östtoppmöte i Bryssel.

EU-ambitioner erkänns i öst – men inte mer

Väst är vackrare än öst, anser EU-ledarna med ett tydligt finger riktat mot Moskva. De sex grannländerna i det Östliga partnerskapet får ändå nöja sig med att bara få sina "europeiska ambitioner" erkända, snarare än klara löften om framtida medlemskap.

ANNONS
|

Vackra ord och löften om ytterligare samarbeten blev resultatet av fredagens EU-toppmöte med grannarna i öst.

- Vi kan vara stolta över våra framsteg. Våra insatser för våra folk, företag och länder närmare varandra på ett väldigt konkret sätt. Kort uttryckt: steg för steg återförenar vi Europa, säger EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på presskonferensen efteråt.

Samtidigt var han skarp i tonen kring de mer eller mindre aktiva krig som fortsätter att prägla fem av de sex partnerskapsländerna.

ANNONS

- Frusna och väpnade konflikter fortsätter att hindra utvecklingen. Att fem ukrainska soldater dödades i går är bara det senaste beviset på de tragiska konsekvenserna av Rysslands aggressioner i Ukraina. EU fördömer Rysslands aggression och kommer aldrig att erkänna den olagliga annekteringen av Krim, säger Tusk.

Inga löften

Fram till 2020 finns nu målsättningar om att bland annat inleda förhandlingar om visumfrihet för Armenien och Azerbajdzjan, dra igång en så kallad Europa-skola i Georgien och kraftigt utöka antalet Erasmus-studenter från östländerna.

Några tydliga löften om att partnerskapsländerna en vacker dag kan få ansöka om medlemskap i EU ges dock inte.

Flera EU-länder, inte minst Nederländerna, vill absolut inte tala om ytterligare utvidgning för tillfället.

- Det är inte aktuellt nu. Nu är vi där vi är Jag tycker att vi måste se helheten – både var vi kommer ifrån och vad som har gjorts hittills. Det är rejäla saker och vi ska fortsätta, säger exempelvis statsminister Stefan Löfven (S).

ANNONS

Säkerhetsfråga

Sverige var ett av de drivande när EU:s samarbete med Armenien, Azerbajdjzan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland formaliserades 2009 och tillhör fortfarande de mest engagerade medlemsländerna.

- Vi var initiativtagare tillsammans med Polen. Det har att göra både med säkerheten i vårt närområde och möjligheten för de här länderna att själva bestämma hur de vill utvecklas och i vilken riktning de vill gå, säger Löfven, som inte vill kalla Östliga partnerskapet för ett sätt att hålla borta Ryssland från de sex länderna.

"Ingen skönhetstävling"

Rådsordförande Tusk, före detta premiärminister i Polen, uttrycker sig på liknande sätt.

- Det östliga partnerskapet är inte riktat mot Ryssland. Det är ingen geopolitisk skönhetstävling mellan Ryssland och EU utan ett verkligt partnerskap mellan länder, säger Tusk – som ändå är tydlig med vad han anser att östländerna bör välja.

- Första halvan av mitt liv tillbringade jag i Sovjetblocket och den andra halvan i den fria världen. Om det var en skönhetstävling skulle jag inte tveka en sekund om vad jag skulle välja, säger Tusk i Bryssel.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: EU:s toppmöten i höst

Höstens kalender är full av toppmöten för EU:s stats- och regeringschefer:

  • 29 september: digitalt toppmöte i Tallinn.
  • 19–20 oktober: ordinarie hösttoppmöte i Bryssel.
  • 17 november: socialt toppmöte i Göteborg.
  • 24 november: toppmöte med Östliga partnerskapet i Bryssel.
  • 29–30 november: toppmöte med Afrikanska unionen i Abidjan.
  • 14–15 december: ordinarie vintertoppmöte i Bryssel.

Fakta: EU:s östliga partnerskap

EU:s östliga partnerskap kom till stånd 2009 för att på ett samlat sätt hålla uppe kontakten med de sex länderna mellan EU och Ryssland och samtidigt trycka på för demokrati och ekonomiska reformer.

Vartannat år hålls ett toppmöte mellan ländernas stats- och regeringschefer. Efter möten i Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013 och Riga 2015 hölls årets möte i Bryssel.

Armenien, Azerbajdzjan och Ukraina representerades av presidenterna (Serzj Sargsyan, Ilham Aliyev och Petro Porosjenko), medan Georgien och Moldavien skickade sina premiärministrar (Giorgi Kvirikasjvili och Pavel Filip) och Vitryssland sin utrikesminister (Vladimir Makej).

Fakta: Toppmötets deklaration

I en gemensam deklaration från toppmötet uttalar de deltagande länderna sitt fortsatta stöd för samarbetet.

"Banden som knyts genom Östliga partnerskapet gör EU och partnerländerna starkare tillsammans och mer kapabla att handskas med gemensamma utmaningar", heter det bland annat.

Som väntat vill dock EU-länderna fortfarande inte ge några tydliga löften om att partnerskapsländerna kan hoppas på framtida medlemskap i EU.

"Toppmötesdeltagarna erkänner partnerländernas europeiska ambitioner och europeiska val" lyder i stället den gemensamma texten.

I deklarationen välkomnas samtidigt det nya "djupgående partnerskapsavtal" som EU och Armenien undertecknat i samband med mötet.

ANNONS