Venezuelansk militär avfyrade skott mot människor och lastbilar sattes i brand när humanitärt bistånd skulle in i Venezuela från grannländerna Colombia och Brasilien under helgen.
Vid gränsen mot Brasilien rapporteras flera personer ha dödats men uppgifterna har inte bekräftats. Det är också oklart hur många dödsoffer det rör sig om. Minst två lastbilar började brinna vid gränsen mot Colombia. Flera hundra personer ska också ha skadats vid gränsen.
Minst två lastbilar återvände till lagerlokalerna i Cúcuta i Colombia, utan att ha lyckats leverera mat och medicin.
Öka humanitärt stöd
Ett fartyg med förnödenheter på väg från Puerto Rico mot Venezuela uppges ha beskjutits av venezuelansk militär.
Flera ur Venezuelas nationalgarde har hoppat av till Colombia under tumultet. Enligt colombianska myndigheter hade minst 60 soldater lämnat "Maduros diktatur" i lördags.
EU fördömer regimens beslut att använda våld och beväpnade anhängare i syfte att förhindra humanitär hjälp från att nå in i landet, säger unionens utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande.
EU är också berett att "trappa upp" sin humanitära hjälp till Venezuela.
Biståndet, varav mycket kommer från USA, har hamnat i centrum för konflikten mellan den styrande presidenten Nicolás Maduro och oppositionsledaren Juan Guaidó, som för en månad sedan utropade sig till interimspresident.
Till Bogotá
USA:s utrikesminister Mike Pompeo skriver på Twitter att "USA fördömer attacker mot civila utförda av Maduros 'skurkar'". Han säger även att USA kommer att agera.
Guaidó sade i lördags att det internationella samfundet bör göra vad som krävs för att få bort Maduro, som en reaktion på användandet av militära styrkor för att hindra humanitärt bistånd från att komma in i landet.
"Dagens händelser tvingar mig att fatta ett beslut: Att formellt föreslå för det internationella samfundet att vi måste överväga alla alternativ för att befria detta land som kämpar och som kommer att fortsätta att kämpa", skriver han på Twitter.
Fakta: Venezuela
Landets ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj i fjol. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet. Valet dömdes ut av omvärlden som djupt orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars exportintäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner.
Källa: Utrikespolitiska institutet