Eliasson: En spröd planta växer fram i Sudan

Sudans militärstyre vädjar om stöd och bistånd från omvärlden – och den tidigare toppdiplomaten Jan Eliasson talar om ett mycket känsligt läge med många stora risker.

ANNONS
|

Eliasson var ansvarig för FN:s humanitära insatser på 1990-talet, särskilt sändebud till Darfur på 2000-talet och senare även vice generalsekreterare för FN. Under de uppdragen hade Jan Eliasson mycket att göra med Sudans president och diktator Omar al-Bashir som nu avsatts efter tre decennier vid makten.

Militärrådet som grep al-Bashir i torsdags styr nu landet på juntamanér – men med löften om en övergång till demokrati och en lyhördhet inför oppositionen. Nu samtalar rådet med en grupp om personer som företräder demonstranterna. Dessa har ett antal krav inför fortsättningen, bland annat att civila representanter ska få plats i styret och att en civil regering ska förvalta den dagliga verksamheten.

ANNONS

- Det här är ett land som saknar demokratiska traditioner men det gäller att ganska snabbt organisera en övergångsregering som naturligtvis bör vara civil och bygga på demokratiska grundidéer, säger Eliasson.

Under tiden samtalen pågår fortsätter demonstrationerna i huvudstaden Khartum.

Många fallgropar

Eliasson, som också varit svensk utrikesminister (S), påminner om de många möjliga fallgroparna och hindren. Sudan är ett enormt stort land med många etniska grupper och organisationer som legat i strid med varandra.

Oppositionen är också splittrad om vägarna framåt och nu måste de i ett första steg samlas kring en samlingsregering som ska förbereda allmänna val, säger Eliasson.

- Då finns det alltid risk för provokationer från regeringshåll, bland dem som inte vill gå de positiva folkliga reaktionerna till mötes. Men också bland oppositionen finns grupper som vill gå väldigt hårt fram och själva få makten. Det är ett mycket, mycket känsligt läge, säger han.

ANNONS

Måste kompromissa

- Det stora folkliga engagemanget behöver kanaliseras i politiska termer och då gäller det att grupper som stått emot varandra sluter upp runt en process som kommer att innehålla kompromisser, fortsätter Eliasson.

Han talar om en slags ny arabisk vår i länder som Algeriet och Sudan, som kan vara hoppingivande. Han pekar också på att Etiopien haft en positiv politisk utveckling på senare tid som sudaneserna säkert också suktar efter.

- I dagens värld vet ju människor i Afrika vad som händer i grannländerna. Det är ingen tvekan om att utvecklingen i grannlandet Etiopien är något som man har följt väldigt noga.

"Visa visdom"

Militärrådet har bett länder i närområdet om bistånd mot den rådande ekonomiska krisen, vilket fått gehör av Saudiarabien som säger sig skicka nödhjälp till Khartum.

Det är viktigt att Sudan – liksom exempelvis Syrien och Jemen – inte blir en skådeplats för proxykrig, säger Eliasson som bland annat ser risker för en stor flyktingkatastrof.

ANNONS

Enligt Eliasson är det viktigt att EU, USA, Ryssland, Kina, Afrikanska unionen samt FN och andra internationella aktörer stödjer en fredlig övergång till demokrati i Sudan.

- Det är oerhört viktigt att de här förändringarna kan ske under kontrollerade former men riskerna är stora nu och man måste visa visdom och kompromissvilja.

TT

Fakta: Protesterna i Sudan

19 december 2018: Hundratals demonstranter ger sig ut på gatorna i Atbara och andra städer för att protestera mot en tredubbling av brödpriset efter avskaffade livsmedelssubventioner. Vid det laget har landet redan haft underskott på bröd i tre veckor, mitt under kraftig inflation.

20 december: Protesterna sprids till huvudstaden Khartum och andra städer. Demonstranterna skanderar "frihet, fred, rättvisa" och kräver regimens fall.

Polis och militär kallas in mot demonstranterna och flera personer dödas.

24 december: President al-Bashir lovar "riktiga reformer".

Demonstrationerna fortsätter på nästan daglig basis och sprids till fler delar av landet. Ytterligare demonstranter mister livet.

17 januari 2019: Västländer uppmanar regeringen att respektera demonstrationsrätten. Den svarar med att dra in ackrediteringar för flera sudanesiska journalister anställda av utländska mediebolag.

22 februari: al-Bashir utropar ett ettårigt nationellt nödläge, varpå protesterna mattas av.

6 april: Hundratals demonstranter tågar mot presidentpalatset i Khartum, där de inleder en sittstrejk och kräver presidentens avgång.

8 april: Sudans armé slår en ring runt demonstranterna vid presidentpalatset, sedan de efterfrågat arméns stöd. Regeringen meddelar att sju personer dödats i samband med protesterna de senaste dagarna.

9 april: Landets poliskår meddelar att alla dess styrkor beordrats att inte ingripa mot demonstranterna.

11 april: Försvarsminister meddelar stats-tv att al-Bashir lämnar presidentposten.

12 april: Försvarsminister Awad Mohamed Ahmed Ibn Auf, som tagit över efter al-Bashir, lämnar i sin tur över till generallöjtnant Abd al-Fattah al-Burhan.

ANNONS