Venezuelas president Nicolás Maduro under en intervju med nyhetsbyrån AP i presidentpalatset i Caracas i februari.
Venezuelas president Nicolás Maduro under en intervju med nyhetsbyrån AP i presidentpalatset i Caracas i februari.

Elavbrott nytt politiskt slagträ i Venezuela

Ytterligare ett prov på president Maduros vanstyre av landet? Eller ett bevis för en stundande statskupp? Propagandakriget hårdnar efter det massiva elavbrottet i Venezuela – som passar väl in i både oppositionens och regeringens bild av verkligheten.

ANNONS
|

Nästan hela Venezuela slocknade när eltillförseln bröts från vattenkraftverket Guri, som står för mellan 70 och 80 procent av landets strömförsörjning. Först en vecka senare, i torsdags, kunde regeringen rapportera att elen var helt återställd.

Avbrottet – det värsta i landets historia – har inneburit stora påfrestningar för befolkningen som redan lider av djup ekonomisk kris. Bland annat har dricksvatten inte kunnat levereras.

Skyller på cyberattack

Det är ännu oklart exakt vad som orsakat elavbrottet. Venezuelas regering pekar finger mot USA – som man anklagar för att i samarbete med oppositionen ha slagit ut Gurikraftverket genom "cybernetiska" och "elektromagnetiska" attacker.

ANNONS

- De (attackerna) dirigerades från Houston och Chicago, sade president Nicolás Maduro nyligen enligt den spanska nyhetsbyrån Efe.

Landets riksåklagare Tarek William Saab har meddelat att en utredning inletts mot oppositionsledaren Juan Guaidó för hans "förmodade inblandning i sabotaget".

Guaidó utropade sig tidigare i år till övergångsledare i Venezuela och har fått stöd av en rad västländer med USA i spetsen. Det utmålas av regeringen som förberedelser för en statskupp.

Gammal retorik

Juan Guaidó å sin sida förklarar elavbrottet med regeringens allmänna vanskötsel av landets infrastruktur. Strömavbrott har varit ett återkommande problem i Venezuela under flera år.

- Denna desperation och detta mörker har orsakats av diktaturen, sade Guaidó nyligen inför anhängare.

Båda sidor har använt strömavbrottet för sina ändamål, konstaterar Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet.

- Maduro och regimen målar upp detta som en del av en bredare attack och som ett preludium till en möjlig kupp eller intervention. Det är en retorik man haft länge, där man skyller alla olyckor på omvärlden. Och den har blivit lättare att använda sedan trycket från omvärlden ökat under den senaste tiden, säger han till TT.

ANNONS
TT

Fakta: Styret i Venezuela

Landets allt mer auktoritäre ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj i fjol. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet. Valet har dömts ut av delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Källa: Landguiden/UI

ANNONS