- Tidigare i morse besökte jag generalguvernören i Canberra och han godkände mitt förslag om att hålla val den 18 maj, säger premiärminister Scott Morrison.
I och med beskedet drar partiernas valkampanjer i gång. För Morrisons konservativa parti står en tredje mandatperiod på spel.
Morrison har sagt att väljare kan lita på att han ska sitta mandatperioden ut. Om Morrison återväljs och lyckas hålla det löftet skulle det vara första gången på över tio år som en australisk premiärminister tjänar en hel mandatperiod.
Många ledarbyten
Förra gången australierna gick till val, 2016, var Malcolm Turnbull Libarala partiets ledare och landets premiärminister. Vid föregående val, 2013, valdes Liberala partiets ledare Tony Abbott till premiärminister.
Morrison blev ledare för det konservativa Liberala partiet så sent som i augusti förra året, efter interna strider i partiet som ledde till flera omröstningar om ledarskapet.
Det är vanligt med små marginaler i australiska val, och varken premiärminister Morrison eller huvudmotståndaren – Labors ledare Bill Shorten – har särskilt stort stöd enligt opinionsundersökningar, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Enligt de senaste opinionsmätningarna leder Labor med knapp marginal, enligt SBS News. Men den marginalen har minskat efter att den konservativa regeringen i förra veckan lade fram en ny budget som innebär skattelättnader för många australier.
Kampanjat i veckor
Även om valkampanjerna officiellt startar i och med beskedet om valdatum så har kampanjandet i praktiken pågått i veckor, med bland annat politiska annonser i radio, tv och tidningar.
- Vi bor i världens bästa land, sade Morrison när han meddelade valdatumet och fortsatte:
- Vår framtid är beroende av en stark ekonomi. Vem tror ni kommer att kunna leverera det?
Både Morrisons klimatpolitik som hans migrationspolitik har fått skarp kritik. Samtidigt vill många inom den borgerliga koalitionen undvika en svängning mot mitten.
Fakta: Politik i Australien
Australien är en förbundsstat sammansatt av sex delstater och två så kallade territorier. Delstaterna, och numera även de båda territorierna, är delvis självstyrande.
Landets statsöverhuvud är formellt den brittiska drottningen Elizabeth II – i Australien representerad av en generalguvernör, för närvarnade sir Peter Cosgrove.
Det federala tvåkammarparlamentet ligger i huvudstaden Canberra.
Representanthuset består av 150 ledamöter. Varje ledamot väljs på högst tre år genom majoritetsval i enmansvalkretsar.
Senaten består av 76 senatorer, tolv per delstat och två var från territorierna (Canberra och Northern Territory). Senatorerna väljs i proportionella val för sex år (senatorerna från territorierna sitter i tre år). Hälften av senatorerna byts ut i samband med varje val till representanthuset.
Lagstiftningsarbetet utförs främst av representanthuset, men senaten har långtgående befogenheter att stoppa nya lagar.
Delstaterna har egna guvernörer, författningar, parlament och regeringar. Flertalet delstater har tvåkammarparlament och mandatperioderna varierar mellan tre och fyra år. Delstaterna får lagstifta i alla frågor utom de som är enbart federala angelägenheter (till exempel utrikes- och försvarspolitik). Federal lag gäller dock över delstatslag.
Politiken i Australien domineras sedan länge av Australian Labor Party (Arbetarpartiet) och en borgerlig koalition mellan Liberal Party of Australia (Liberala partiet) och National Party of Australia (Nationella partiet).
Efter sex år med Labor vid makten återkom den borgerliga koalitionen i regeringsställning efter parlamentsvalet 2013 och valdes om 2016.
Att rösta är obligatoriskt i Australien och personer på sofflocket riskerar åtal.
Källor: Australiska parlamentet, Landguiden/UI
