En anhängare till Egyptens ex-president Muhammad Mursi på Rabaa-torget i Kairo den 14 augusti 2013, i samband med att säkerhetsstyrkorna stormade torget vilket resulterade i att hundratals människor dödades. Arkivbild.
En anhängare till Egyptens ex-president Muhammad Mursi på Rabaa-torget i Kairo den 14 augusti 2013, i samband med att säkerhetsstyrkorna stormade torget vilket resulterade i att hundratals människor dödades. Arkivbild.

Brist på rättvisa efter massaker i Egypten

Fem år efter den brutala insatsen mot islamistiska demonstranter i Egypten, då hundratals dödades, har ännu ingen ur säkerhetsstyrkorna ställts inför rätta. Det konstaterar människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), som kräver att rättvisa skipas.

ANNONS
|

Efter att militären 2013 störtade president Muhammad Mursi gick hans anhängare ut i en rad massdemonstrationer med krav på att han skulle återinsättas. Det nya styret svarade med brutala medel.

När säkerhetsstyrkor den 14 augusti samma år valde att gå in på det ockuperade Rabaa-torget dödades 817 människor – inom loppet av några timmar, enligt HRW. Det är en av de blodigaste massakrerna på demonstranter i modern tid.

Sedan dess har hundratals anhängare av Mursis parti, islamistiska Muslimska brödraskapet, dömts i massrättegångar. Men inte ett enda åtal har väckts mot personer inom säkerhetsstyrkorna.

ANNONS

"Fem år efter Rabaa-massakern har den enda reaktionen från myndigheterna varit att försöka hålla de ansvariga för dessa brott undan rättvisan", säger HRW:s Mellanösternchef Sarah Leah Whitson i ett uttalande.

"Utan rättvisa kommer Rabaa att fortsätta vara ett öppet sår", tillägger hon.

Egyptiska regeringsföreträdare har lagt skulden för blodbadet på protestledarna, och betonat att det funnits beväpnade personer bland ockupanterna. Nyligen skrev president Abd al-Fattah al-Sisi under en lag som ger högt uppsatta militärofficerare åtalsimmunitet för händelser under oroligheterna som följde på att Mursi störtades.

TT-AFP

Fakta: Muslimska brödraskapet

Muslimska brödraskapet grundades 1928. Rörelsen var länge tolererad, så länge den inte utmanade makten.

Brödraskapet och dess ledare Muhammad Mursi vann parlaments- och presidentvalet i Egypten sedan landets mångårige diktator Hosni Mubarak störtats 2011 i den folkliga resningen under arabiska våren.

Även Mursi möttes dock snart av folkliga protester och störtades av militären sommaren 2013.

Sedan dess har det nya styret under president Abd al-Fattah al-Sisi slagit ner hårt på Muslimska brödraskapet, som terrorstämplats.

Rörelsen är också förbjuden i Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Motståndare framhåller att den har band till militanta grupper som palestinska Hamas.

ANNONS