- Det är uppenbart att vi har ett nytt politiskt landskap i Europa. Allt mer reaktionära krafter vinner mark. De tror på mer isolering än samarbete, de blockerar hellre än kompromissar och de tror att det finns väldigt enkla lösningar på komplexa problem, sade statsminister Stefan Löfven (S) efter EU-toppmötet tidigare i veckan.
Trots mötets migrationsöverenskommelse återstår fortfarande många olösta frågor, exempelvis hur asylsökande som bedöms ha asylskäl ska fördelas mellan medlemsstaterna. Där är det helt låst i förhandlingarna.
Många kriser
Migrationsfrågan har delat EU i flera läger. De som vill ha ett gemensamt asylmottagande och de som inte vill ha det; de som vill se ett fördjupat EU-samarbete och de som inte vill det. Men är migrationsfrågan en ödesfråga för unionen?
- Nej, troligen inte. EU har genomgått många kriser sedan det bildades. Det är snarare så att EU ofta har fått mer makt efter en kris när frågor ofta flyttas till en överstatlig nivå, säger Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för centrum för global migration vid Göteborgs universitet.
Vid tidigare kriser där medlemsländerna inte kommit överens har en lösning varit att de länder som vill går vidare och samarbetar i frågan medan de länder som vill står utanför.
- Ta till exempel Danmark som inte berörs så mycket av EU:s migrationspolitik eller familjepolitik på Irland. Så det finns en flexibilitet där.
Känslig fråga
Att migrationen har blivit en så stor stötefråga har dels att göra med att frågan även är inrikespolitiskt känslig i många länder men också för att EU-länderna har så olika uppfattningar om hur problemet ska lösas, säger Göran von Sydow, statsvetare verksam vid Svenska institutet för europapolitiska studier och Stockholms universitet.
- EU är ju mitt i en process av integration. Ofärdigheten ligger i att man har fri rörlighet inom EU men inte en gemensam politik vad gäller rörlighet som kommer utanför EU. Det blir en påfrestning och frågan är hur man bygger färdigt.
Italien, länderna kring Medelhavet och Visegradländerna – Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – vill alla se kraftigt minskad invandring men har helt olika syn på hur EU ska hantera frågan.
- För Italien handlar det om att fördela bördan medan det för Visegradländerna handlar om att inte ha någon invandring alls. Ungern vill till exempel inte se någon gemensam politik utan vill att frågan ska hanteras på nationell nivå, säger von Sydow.
Integrationen fortsätter
Han pekar också på möjligheten för en del av EU-länderna att komma överens och gå vidare medan andra kan välja att stå utanför.
- En tendens som har funnits ganska länge inom EU är det som vi kallar för flexibel integration, att man får ett EU som går lite i olika hastigheter, där de som vill, förmår och klarar av att enas om olika lösningar går före och de som inte är med halkar efter.
Ett exempel är EMU-samarbetet.
Men det finns också många områden där EU-länderna är överens och där samarbetet utvecklas.
- Ta säkerhetspolitiken eller försvarspolitiken till exempel där går vi alldeles uppenbart framåt. Och vi ser också massa vardagsintegration, det pågår varje dag bara det att det inte når rubrikerna, säger Göran von Sydow.
- Å ena sidan kan man säga att EU ändå alltid tenderar att hanka sig fram. Så när man säger att det är en så stor kris ska det ses i ljuset av att det här systemet har genomlevt många olika påfrestningar och kriser.
Fakta: Toppmötet om migration
I EU-ledarnas gemensamma uttalande från toppmötet i Bryssel talas om migrationsläget i tolv punkter, där stats- och regeringscheferna inledningsvis konstaterar att "detta är en utmaning inte endast för en enskild medlemsstat, utan för Europa i dess helhet".
Här är några andra av formuleringarna i uttalandet, med de officiella svenska översättningarna inom citattecken:
* "Alla fartyg som trafikerar Medelhavet måste respektera tillämpliga lagar och inte obstruera insatser av den libyska kustbevakningen".
* Utanför EU uppmanas EU-kommissionen och ministerrådet att "snarast undersöka konceptet med regionala landsättningsplattformar, i nära samarbete med berörda tredjeländer och med UNHCR och IOM. Sådana plattformar bör fungera med särskiljande mellan individuella situationer, med full respekt för internationell rätt och utan att skapa en pullfaktor".
* "På EU:s territorium bör de personer som har räddats, enligt internationell rätt omhändertas, på grundval av en gemensam ansträngning genom överföring till kontrollerade centrum som inrättas i medlemsstaterna, endast på frivillig basis, där snabb och säker behandling gör det möjligt, med fullt stöd av EU, att skilja mellan irreguljära migranter, som kommer att återsändas, och de personer som behöver internationellt skydd, för vilka solidaritetsprincipen ska gälla".
* Kring de föreslagna reformer av EU:s asylsystem, som länge suttit fast i oenighet, skriver ledarna att man "understryker behovet av att snabbt finna en lösning på hela paketet och uppmanar rådet att fortsätta arbetet i syfte att så snart som möjligt ingå ett avtal. En lägesrapport kommer att läggas fram vid Europeiska rådets möte i oktober".
Källa: Europeiska rådet
