Mellan 25 och 27 mars bröt sig flera grupperingar beväpnade med machetes in i migranters hem i sydafrikanska Durban. Minst sex personer dödades, åtskilliga skadades, hemmen plundrades och minst 300 malawiska migranter tvingades fly landet. I separata attacker tvingades utländska lastbilschaufförer ur sina fordon och misshandlades med slag och knivar. Den 2 april attackerades ännu en grupp migranter i Durban som tvingades fly sina hem.
Recept på katastrof
Många migranter har nu lämnat Sydafrika för sina hemländer, rapporterar nyhetsbyrån AFP. De som stannat kvar har nödgats återvända till de hem de tvingats bort från med våld.
- Att återanpassa utländska medborgare till samhällen utan rättvisa och ansvar för tidigare främlingsfientliga attacker är ett recept på katastrof, säger Dewa Mavhinga, Human Rights Watchs chef för södra Afrika, enligt AFP.
De ökade våldsamheterna har lett till ett spänt politiskt läge i Sydafrika inför valet i landet 8 maj. Flera av de största partierna har fördömt attackerna, medan det huvudsakliga oppositionspartiet Demokratiska alliansen (DA) enligt BBC beskyller det regerande ANC för att ha piskat upp den ökade främlingsfientligheten. President Cyril Ramaphosa ska vid ett möte i mars exempelvis ha beskyllt papperslösa migranter för problemen i landet.
Ingen har gripits
I en ny rapport från Human Rights Watch (HRW) och African Diaspora Forum uppmanas nu de sydafrikanska myndigheterna att genast utreda händelserna och åtala de skyldiga. Ännu har ingen gripits för något av dåden.
- Utöver att uppmana till ett slut på attackerna mot utländska medborgare har den sydafrikanska regeringen gjort mycket lite för att säkerställa gripandet och åtalandet av de skyldiga, säger Vusumuzi Sibanda vid African Diaspora Forum.
- Kraftfulla åtgärder krävs för att visa sådana här gärningar har konsekvenser, innan det sker ännu en runda av våld gentemot sårbara utländska medborgare.
Hög arbetslöshet
Av Sydafrikas 56 miljoner beräknas runt 3,6 miljoner vara migranter, där merparten kommer från grannländerna Zimbabwe, Moçambique och Lesotho. I ett Sydafrika som plågas av arbetslöshet och en dalande ekonomi anklagas migrantarbetare ofta för att ta arbeten ifrån sydafrikanska medborgare. I slutet av 2018 låg arbetslösheten i landet på drygt 27 procent.
Våld med främlingsfientliga motiv är inte ett nytt fenomen i landet. Statistik visar på toppar 2008, då en våldsvåg resulterade i fler än 60 döda, samt 2015 då armén fick rycka in i Durban och Johannesburg efter ökade oroligheter som kostade minst sju människor livet.
- Orsaken är fattigdom och har sina rötter i apartheid, sade människorättsadvokaten Sharon Ekambaram till BBC tidigare i april.
Fakta: Parlamentsval i Sydafrika
Den 8 maj 2019 är det dags för parlamentsval (som blir ett indirekt presidentval) i Sydafrika.
Det är det sjätte valet sedan avskaffandet av apartheidsystemet 1994 och sammanfaller med 25-årsjubileet av demokratins införande i landet.
Det regerande partiet Afrikanska Nationalkongressen (ANC) bildades 1912 med målet att stärka rättigheterna för Sydafrikas svarta befolkning. Det vann makten i det första demokratiska valet i landet 1994, då Nelson Mandela blev landets första svarta president.
ANC har sedan dess behållit sin majoritet i parlamentet.
Den sittande presidenten Cyril Ramaphosa kom till makten 2018 efter att den hårt kritiserade Jacob Zuma avgått. Ramaphosa stod bredvid Mandela när han släpptes ur fängelse 1990 och spelade en avgörande roll i övergången från apartheid till demokrati. Ramaphosa går till val 2019 med löften om nya jobb, starkare tillväxt och minskad ojämlikhet mellan vita och svarta.
En av de mest infekterade frågorna i Sydafrika är jordreformen, som är tätt kopplad till spänningar mellan svarta och vita. ANC har annonserat planer på att ändra grundlagen, eftersom vita fortfarande äger huvuddelen av marken.
