En ukrainsk soldat nära frontlinjen där proryska separatister bekämpats i kriget i östra Ukraina.
En ukrainsk soldat nära frontlinjen där proryska separatister bekämpats i kriget i östra Ukraina.

Ukraina vill att Nato skickar fartyg

Ukrainas president Petro Porosjenko vill att Nato skickar flottstyrkor till Azovska sjön och söker ökat stöd från europeiska ledare.

ANNONS
|

I en artikel publicerad i den tyska tidningen Bild uppmanar Ukrainas president Petro Porosjenko europeiska ledare att visa större stöd för landet. Han ber även Nato att skicka fartyg till Azovska sjön för att undsätta Ukraina och öka säkerheten.

Utrikesministrarna från Natos 29 medlemsländer kommer möta sin ukrainska motpart, Pavlo Klimkin, nästa vecka och då kommer konflikten med Ryssland diskuteras. Det meddelade Oana Lungescu, talesperson för försvarsalliansen.

Hon kommenterade inte den ukrainska presidentens krav direkt men påpekade att Nato sedan Rysslands annektering av Krim 2014 har utökat sin militära närvaro i Svarta havet.

ANNONS

Merkel manar till lugn

Upptrappningen runt Azovska sjön började i söndags när Ryssland beslagtog tre ukrainska örlogsfartyg och deras besättningar i sundet i Svarta havet. Enligt Moskva hade fartygen kränkt ryskt territorialvatten.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som talade vid ett tysk-ukrainskt affärsforum, anklagade Ryssland för att ligga bakom de ökade spänningarna länderna emellan. Men hon manade också till försiktighet.

- Vi ber även Ukraina att vara förnuftiga för vi vet att en lösning bara kan nås genom att föra dialog och vara resonabla. För det finns ingen militär lösning av dessa dispyter, sade Merkel.

Undantagstillstånd

Under onsdagen undertecknade Ukrainas president en lag om undantagstillstånd i landet. Efter beskedet gräver ukrainska soldater skyttegravar och packar ryggsäckarna med nödransoner och ammunition.

Även om soldaterna stridit sedan 2014 mot proryska rebeller i östra Ukraina innebär beslutet en upptrappning.

- Under undantagstillståndet så håller vi noga uppsikt över fienden. Vi har satt upp flera observationsposter, säger soldaten Timokha, som är posterad i närheten av Azovska sjön.

ANNONS
TT-AFP

Fakta: Annekteringen av Krimhalvön

Krimhalvön ligger i Svarta havet, kopplad till det ukrainska fastlandet endast via det smala Perekopnäset. Krim är till ytan något mindre än Småland och har cirka 2,3 miljoner invånare, de flesta av dem etniska ryssar.

2014 ledde omfattande protester i Kiev till att den Moskvatrogne ukrainske presidenten Viktor Janukovytj avgick. Senare valdes den Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.

Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan den ukrainsk- och rysktalande befolkningen, vilket blev startskottet för det utdragna inbördeskriget i östra Ukraina. På Krimhalvön byttes den ukrainskvänliga regeringen i en liknande revolt ut mot en ryskorienterad administration som begärde stöd från Ryssland.

I slutet av februari 2014 intog prorysk milis flera byggnader i Krims huvudort Simferopol.

Den 16 mars samma år hölls en folkomröstning, som stora delar av omvärlden klassat som illegal, om självständighet från Ukraina och om anslutning till Ryssland. Det officiella resultatet sades visa att 97 procent av befolkningen var för att bryta sig loss från Ukraina. Den 18 mars beslutade Ryssland att införliva Krim i Ryska federationen.

Källa: Utrikespolitiska institutet

ANNONS