Ryska protester fruktlösa – "snaran dras åt"

I uppemot 40 ryska städer gav sig människor ut på gatorna för att protestera mot president Vladimir Putins besked om "partiell mobilisering". Bilderna som kablades ut är brutala: män och kvinnor, unga som gamla, släpas på asfalt och kastas bryskt in i bussar av poliser i tung kravallutrustning.

Trots det stora antalet gripna är protesterna med ryska mått mätt tämligen begränsade, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

– Men det är heller inte särskilt förvånande, med tanke på de personliga risker du möter om du protesterar i Ryssland. Det är i den kontexten man måste se det faktum att de öppna missnöjesyttringarna är begränsade.

Gripna kallas in

300 000 reservister ska enligt försvarsminister Sergej Sjojgu kallas in i den "militära specialoperationen" – en rysk eufemism för kriget mot Ukraina. Kort därefter kom rapporter om utsålda flyg ut ur Ryssland och demonstranter på gatorna.

Men protesterna rör antagligen inte Putin i ryggen, säger Martin Kragh.

– Det finns till och med bevis på att unga män som greps i går fick sina inkallelseordrar direkt på polisstationen.

"Bara retorik"

Enligt Kragh finns det tecken på att mobiliseringen redan nu har dragit i gång i stor skala. Allt tyder på en fortsatt eskalering, trots att informationen som kommer ut från Ryssland är ytterst begränsad.

– Vi ser från plats till plats att många män i stridsför ålder kallas in redan nu. De bussas till mönstringsstationer för att sedan placeras ut, säger han.

– Det här handlar inte om en så kallad partiell mobilisering – det är bara retorik. Man kommer att försöka kalla in så många det bara går.

Martin Kragh är tveksam till huruvida protesterna kommer att fortsätta. När Ryssland i och med massmobiliseringen går in i en fas av förhöjd militarism kommer inga protester att tillåtas, säger han.

– Den politiska repressionen stramas nu åt seriöst i Ryssland, steg för steg. Snaran dras åt.

Oppositionella i exil

Frågan är också om det finns någon aktör i dagens Ryssland som har kapacitet att samla större skaror med demonstranter.

– Det finns inget i dagsläget som tyder på att det sker någon större protestorganisation. Alla de mest framstående protest- och oppositionsledarna är antingen fängslade eller drivna i exil sedan tidigare, säger Kragh.

För de ryssar i vapenför ålder som inte vill strida finns inte många val, annat än att försöka lämna landet. Att protestera på gatorna kan leda till fängelse i upp till 15 år, varnade åklagarmyndigheten i går – eller till inkallning direkt vid gripandet. Att desertera från armén kan även det innebära mångåriga fängelsestraff.

– Jag konstaterar samma sak som jag gjorde den 24 februari – Europa står inför sin största säkerhetspolitiska kris sedan andra världskriget. Ingenting har förbättrats, allting förvärras, säger Martin Kragh.