Klassisk bild av Nelson och Winnie Mandela när han i februari 1990 släppts ur fängelset. Arkivbild.
Klassisk bild av Nelson och Winnie Mandela när han i februari 1990 släppts ur fängelset. Arkivbild.

Omstridd apartheidhjältinna död

Den sydafrikanska apartheidmotståndaren Winnie Madikizela-Mandela har avlidit, 81 år gammal. Hennes kamp mot rasförtrycket gav henne hjältestatus, men samtidigt solkas hennes minne av inblandning i flera grova brott.

ANNONS
|

"Winnie Madikizela-Mandela avled stillsamt efter en lång sjukdom för vilken hon har vårdats från och till på sjukhus sedan årsskiftet", meddelar Mandelafamiljen i ett uttalande som återges av nyhetsbyrån Reuters.

Madikizela-Mandela var tidigare gift med den sydafrikanske frihetskämpen och expresidenten Nelson Mandela, som satt inspärrad i 27 år och släpptes 1990.

Winnie Madikizela-Mandela blev känd världen över för försöken att få sin make fri. Hon drev också en energisk kamp för svartas rätt i Sydafrikas kåkstäder. Hon bannlystes från sitt hem i Soweto, men trots ständiga hot, trakasserier och återkommande fångenskap i säkerhetspolisens isoleringsceller fortsatte hon att göra motstånd.

ANNONS

"Unik roll"

Sydafrikaexperten Magnus Walan, som träffat Winnie Madikizela-Mandela flera gånger, konstaterar att hon hade en unik roll inför frisläppandet av dåvarande maken:

- Det finns en fantastisk berättelse om hur hon på ett flyg hamnar bredvid Sydafrikas dåvarande justitieminister – och hur hon lyckas övertyga honom om att besöka Mandela i fängelset. Och justitieministern gör det. Senare övertalar han också (president) Botha att ta kontakt med Mandela, vilket var de första stegen i förhandlingsprocessen, säger han till TT.

Men hennes rykte fläckades svårt av uppgifter om den våldsamma framfart som hennes beryktade livvaktsgäng ägnade sig åt. Hon dömdes 1991 som medskyldig till mordet på en 14-årig pojke, men ett sexårigt fängelsestraff mildrades senare till böter.

Mycket våld

Under denna tid präglades Sydafrika av mycket våld. Nelson Mandelas hustru väckte uppmärksamhet med sin hårda retorik och för att hon förespråkade så kallad "necklacing" – som innebär att man träder ett gummidäck fullt med bensin över armar och bröst på en person och tänder på. Ett uppmärksammat citat från Winnie Madikizela-Mandela lyder: "Med våra tändsticksaskar och halsband ska vi befria detta land.”

ANNONS

- Jag tror att man måste se båda sidorna. Hon är en överlevare och hon har gjort mycket för befrielsekampen, samtidigt som hon helt uppenbart gjort saker som är djupt problematiska, säger Magnus Walan.

Den unga Winnie träffade den politiske aktivisten och juristen Nelson Mandela 1957. De gifte sig ett år senare efter att han hade skilt sig från sin första hustru. Några år hann de båda leva tillsammans – de fick två döttrar – innan han dömdes till livstids fängelse av apartheidregimen.

Paret Mandela separerade 1992 och skildes 1996. Innan skilsmässan var ett faktum hade Nelson Mandela avskedat henne från posten som biträdande kulturminister.

Statsbegravning utlyst

Innan president Cyril Ramaphosa besökte Madikizela-Mandelas familj höll han ett tv-sänt tal, där han uttryckte stor sorg.

- Vi har förlorat en mor, en mormor, en vän, en kamrat, en ledare och en ikon, sade presidenten som utlyst statsbegravning för henne den 14 april.

ANNONS

Även Nobelpristagaren Desmond Tutu, ärkebiskop emeritus, hyllade henne:

- Hennes modiga trots var en viktig inspirationskälla för mig och för generationer av aktivister.

Omkring 200 personer samlades också vid Madikizela-Mandelas hem i Soweto, där man sjöng och dansade. Både lokala och nationella politiker deltog i hyllningarna, och polisen stängde av gatan för trafik.

TT

Bakgrund: Winnie Madikizela-Mandela

Föddes 26 september 1936 i Bizana, i det område som i dag heter Östra Kapprovinsen. Hon tog en akademisk examen, vilket var ovanligt för svarta kvinnor vid den tiden, och arbetade som socialarbetare på ett sjukhus i Johannesburg. Hon blev tidigt politiskt aktiv.

1958 gifte hon sig med Nelson Mandela som hon träffat på en busshållplats i Soweto ett år tidigare. I oktober samma år greps Winnie Mandela för första gången vid en kvinnoprotest mot passtvånget som begränsade rörelsefriheten för svarta. Paret Mandela fick två döttrar, födda 1959 och 1960.

1964 greps Nelson Mandela och dömdes till livstids fängelse. Under hans 27 år i fängelse tilläts Winnie Mandela bara besöka honom sparsamt. Hon drev en energisk kamp för kamp för svarta sydafrikaners rättigheter och för att få maken fri, samtidigt som hon utsattes för trakasserier från myndigheterna.

1977–1985: Under dessa år är Winnie Mandela förvisad av apartheidregimen till den lilla orten Brandfort.

1989 hittades 14-årige Stompie Seipei död i Soweto. Misstankarna riktades mot Winnie Mandela och hennes krets av livvakter som gick under namnet “Mandela Unites Football Club” (MUFC). De anklagades för att mörda personer som misstänktes samarbeta med den vita regimen.

1990 syntes Winnie Mandela hand i hand med Nelson Mandela när han släpptes fri.

1991 dömdes hon till sex års fängelse för mordet på Stompie Seipei, men straffet omvandlades efter överklagande till böter för kidnappning.

1992 separerade paret Mandela.

1994 höll Sydafrika sina första demokratiska val. Winnie Mandela blev invald i parlamentet.

1994 Winnie Mandela blev utsedd till biträdande kulturminister.

1995 fick Winnie Mandela lämna regeringen efter anklagelser om korruption

1996 skilde sig Nelson och Winnie Mandela formellt. Winnie tog efternamnet Madikizela-Mandela.

1997 framträdde Winnie Madikizela-Mandela i den sydafrikanska Sannings- och försoningskommissionen som behandlade brott begångna under apartheid. Hon förnekade alla mordbeskyllningar men medgav i slutet av sitt framträdande – efter en vädjan av kommissionens ordförande, den tidigare ärkebiskopen Desmond Tutu – att vissa "saker gick förfärligt fel". Kommissionen konstaterade senare att Madikizela-Mandela var "politiskt och moraliskt ansvarig för de grova övergrepp mot mänskliga rättigheter som MUFC gjort sig skyldig till".

2003 dömdes hon till fem års fängelse för bedrägeri och stöld. Kort efter domen lämnade hon sin parlamentsplats och posten som ordförande för ANC:s kvinnoförbund. Året efter omvandlades straffet till villkorlig dom i högre instans.

2009 valdes hon åter in i parlamentet för ANC.

Källor: AFP och Reuters

ANNONS