– Vi hoppas kunna komma i väg inom några timmar, men vi vill inte ta ut något i förskott. Vi vill se att fartyget seglar ut från iranskt territorialvatten, sade Hånell till SVT Nyheter på söndagen.
Några timmar senare bekräftade Iran att fartyget ska släppas, men utan att ange någon tidsram.
– Efter 65 dagars förvaring kommer detta fartyg att släppas, och påbörja sin färd från Bandar Abbas hamn mot internationella farvatten, säger Allahmorad Afifipour, chef för Irans hamn- och sjöfartsorganisation, enligt statliga Press TV.
Beslagtogs i juli
Stena Impero, som seglar under brittisk flagg, beslagtogs den 19 juli när fartyget färdades genom Hormuzsundet. Enligt Iran befann sig oljetankern på iranskt vatten, vilket Storbritannien och det svenska rederiet bestrider. Fartyget fördes senare till hamnstaden Bandar Abbas, där det hållits kvar sedan dess.
Enligt Iran beslagtogs fartyget på grund av brott mot sjöfartslagar. Och även om fartyget nu ska släppas är saken inte rättsligt utagerad, skriver iranska medier.
Beslaget av Stena Impero har av många setts som en vedergällning för att den iranska tankern Grace 1 (nu omdöpt till Adrian Darya) beslagtogs av brittiska styrkor vid Gibraltar några veckor tidigare.
Besättningsmän frigavs
Den iranska tankern, som misstänktes vara på väg att leverera olja till Syrien i strid mot EU:s sanktioner, släpptes i mitten av augusti.
Storbritannien har därefter anklagat Teheran för lögner och sagt att lasten, trots löften om motsatsen, lossades i Syrien efter frisläppandet. USA har protesterat mot att den släpptes och hävdar att tankern kan kopplas till bland annat penningtvätt och terrorbrott.
Strax efter det att Grace 1 släpptes frigav Teheran 7 av de 23 besättningsmännen på Stena Impero. Vd:n Erik Hånell träffade då sin personal kort efter att de landat i Dubai.
Besättningen kommer från Ryssland, Indien, Lettland och Filippinerna.
Storpolitiskt spel
Redan för ett par veckor sedan kom uppgifter från iransk statlig tv att Iran snart kan komma att släppa Stena Impero – när de rättsliga stegen har fullföljts.
Det svenskägda fartyget har hamnat mitt i ett storpolitiskt spel med Iran på ena sidan och Saudiarabien och USA på den andra.
USA har tidigare infört omfattande sanktioner mot Iran efter att i fjol ha lämnat det internationella kärnenergiavtalet med Teheran. Iran har svarat med att göra avsteg från sina åtaganden i avtalet, och USA har skickat soldater och hangarfartyg till regionen. Allt medan retoriken mellan länderna har skruvats upp.
Iran och Saudiarabien har en lång historia av geopolitisk rivalitet, och har via ombud legat i väpnad konflikt med varandra i flera länder.
Bakgrund: Detta har hänt i Persiska viken
12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s dåvarande nationella rådgivare John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.
13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.
20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.
4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppas av den brittiska flottan och kustbevakningen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.
11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.
18 juli: Irans revolutionsgarde beslagtar det Panamaflaggade fartyget Riah som enligt revolutionsgardet smugglat bränsle i Persiska viken.
18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.
19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.
19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.
14 september: Två oljeanläggningar i Saudiarabien, varav den ena ligger nära Persiska viken attackeras med drönare och kryssningsrobotar. De jemenitiska Huthirebellerna säger att de ligger bakom attacken. USA och Saudiarabien pekar ut Iran, som nekar till all inblandning.
16 september: Det iranska revolutionsgardet beslagtar ytterligare ett fartyg under förevändning att det smugglar bränsle. Det är oklart vilket land fartyget tillhör.