Läs också: ”Detta är inte enda orsaken till fetma”
På onsdagen kom en forskarrapport från USA som kopplar samman denna typ av tillsatser med ohälsa. De kan öka risken för tarminflammationer samt fetma och högt blodtryck, enligt studien.
De sakkunniga tvistar om hur stor tyngd undersökningen har (se artikeln här intill). Det står klart att den ger ny ammunition till dem som är kritiska mot tillsatser i maten.
Vi gick en runda i en matbutik och fick på kort tid ihop 24 varor med ett eller flera emulgeringsmedel. På bilden här intill syns hela skörden. Det är många olika sorters livsmedel, från matbröd och såser till margarin och sötsaker.
Ofta handlar det om produkter med reducerad fetthalt. Tillsatsen behövs för att blandningen inte ska skära sig.
Ett exempel är Milda Mat extra 4 %, en gräddersättning med – som namnet anger – bara fyra procent fett. Den hålls ihop med hjälp av polysorbat 60, även känt som E 435, ett syntetiskt ämne som även förekommer i läppstift. Det fullständiga namnet är svårt att uttala: polyoxietylensorbitanmonostearat.
Samma ingrediens finns i bearnaisesåsen från Jensens bøfhus.
Milda Vaniljvisp, å andra sidan, innehåller estrar av mono- och diglycerider (E 472). Denna tillsats, eller släktingen E 471, finns också i GB:s gräddglass, Findus frysta smördeg, Kungsörnens våffelmix samt flera lättmargariner. Listan kan göras längre: Delicatos chokladbollar, Dr Oetkers frysta pizza, sprejgrädde av märket President.
Dessa två tillsatser kan vara tillverkade av animaliskt fett om inte tillverkaren anger motsatsen. Det kan alltså finnas skäl för vegetarianer att vara uppmärksamma.
Björn Bernhardson, vice ordförande i föreningen Äkta vara, säger att den amerikanska studien är ”intressant, men inte på något sätt definitiv”.
–Vi är skeptiska till emulgeringsmedel, inte i första hand för hälsoeffekterna, utan för att det är ett sätt att fuska med maten. Det är inget man har när man lagar mat hemma. Om de används mindre är det bara bra.
–Det är också intressant att just lättprodukter ofta innehåller emulgeringsmedel. Man vill gå ned i vikt och så kanske det har motsatt verkan. Det blir ännu svårare att försvara lättprodukterna, anser Bernhardson.
Det allra vanligaste emulgeringsmedlet heter sojalecitin eller E 322. Det dök upp många gånger under vår butiksrunda i choklad, kakor och efterrätter. Vi hittade det även i drycken O’boy; det ingår i den fettreducerade kakaon.
Ett annat ämne av denna typ är E 451, natrium- och kaliumtrifosfater, som finns i Blå bands gräddsås, Varma koppens ost- och broccolisoppa samt frysta thairätter av märket Nice’n’easy. Fosfater är en grupp tillsatser som redan tidigare har fått hård kritik; ett antal svenska professorer och dietister har kallat dem ”ett underskattat hot” mot folkhälsan.
Frysta färdigrätter är annars bättre än sitt rykte. Uppgifterna om att nästan all färdigmat har emulgeringsmedel stämmer inte – vi granskade ett stort antal produkter och ingen svensktillverkad rätt innehöll något sådant. Tillverkarna har överhuvudtaget dragit ner kraftigt på E-numren efter den stora matdebatten för sex–sju år sedan.
Däremot hittade vi emulgeringsmedel i ett par sorters bröd – Åkes äkta Hönökaka och korvbröd från Korvbrödsbagarn. Bagerier använder medlen för att göra inkråmet mjukare och, säger kritikerna, för att få brödet att verka mer nybakat än det är.
Vad ska man då göra om man vill slippa emulgeringsmedel? Det handlar om att läsa deklarationen och undvika varor där något av de ovan nämnda E-numren dyker upp.
Tänk också på att en del tillverkare har slutat med E-nummer och istället skriver ut tillsatsernas fullständiga namn.
Om du handlar bröd, matfett eller grädde är det lätt att hitta alternativ. När det gäller choklad och glass kan det vara svårare.
Elisabet Rytter, forskningsansvarig på branschorganet Livsmedelsföretagen är skeptisk till forskarnas rapport.
–Det kommer väldigt många studier. Man ska inte alltid sluka deras slutsatser rakt av, säger hon.
Hon påpekar att undersökningen är gjord på möss och att doserna i experimenten var höga.
–Resultaten går inte att översätta till människor.
Avvisar du de farhågor som studien väcker?
–Det är viktigt med forskning men det är alldeles olämpligt att dra så stora växlar på resultaten som de har gjort.
Skulle företagen kunna göra mat utan emulgeringsmedel?
–Då skulle du inte kunna köpa majonnäs. Emulgeringsmedel behövs för att produkter ska få den kvalitet och de egenskaper konsumenterna väntar sig. Alla tillsatser är kontrollerade och godkända av europeiska myndigheter, säger Elisabet Rytter.
Fakta:
I Sverige finns ett 30-tal emulgeringsmedel som är tillåtna i livsmedel.
De flesta har E-nummer som börjar på 4, utom sojalecitin som har nummer E 322.
I Sverige finns ett 30-tal emulgeringsmedel som är tillåtna i livsmedel.
De flesta har E-nummer som börjar på 4, utom sojalecitin som har nummer E 322.
