Omkring 60 procent av svenskarna brukar ha mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården i mätningen. Men covid-19-pandemin har fått kurvan att sticka brant uppåt.
Enligt Förtroendebarometern, som genomfördes i månadsskiftet februari–mars, har nu 81 procent av svenskarna mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården.
– Det är inte bara den största ökningen hittills, +19 procentenheter, utan 81 procent är också den högsta siffran vi haft för en samhällsinstitution, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Förra årets mätning genomfördes när pandemin inte på allvar hade kommit i gång ännu. I årets mätning finns dock en rejäl coronaeffekt, konstaterar Ekengren Oscarsson.
– Det är lite ett bokslut över första året med pandemin, säger han.
Generellt uppåt
Utöver sjukvården har även de flesta andra institutionerna fått ett ökat förtroende under pandemin.
– Förtroende handlar mycket om vilka förväntningar man har och det här kan bara betyda en sak, att de på förhand högt ställda förväntningarna på de här institutionerna har infriats till stor del.
Förra årets listetta, Systembolaget, har tappat tre procentenheter men ligger ändå högt med sina 73.
Bland övriga institutioner som ligger högt på listan finns polisen, där 73 procent har mycket eller ganska stort förtroende, universitet och högskolor på 72 procent och Sveriges Radio på 68.
Folkhälsomyndigheten, som inte varit med i undersökningen tidigare, hamnar på 58 procent.
– Grundackordet här är att det är väldigt mycket som går uppåt, nästan allting som rör den demokratiska infrastrukturen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Ras för MSB
Ett undantag är dock MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som backat nio procentenheter till bara 41 procent i förtroende trots den centrala rollen under pandemin.
Enligt Toivo Sjörén på Kantar Sifo ligger troligen dåvarande generaldirektören Dan Eliassons uppmärksammade resor till Kanarieöarna i vintras bakom tappet.
– Vi vet från andra mätningar att det får en direkt effekt på förtroendet. Gör man fel påverkar det direkt, säger Sjörén.
Förtroendebarometern bygger på svar från drygt 1 200 slumpvis utvalda svenskar i en webbenkät i månadsskiftet februari–mars.
Jens Bornemann/TT
Fakta: Förtroendebarometern 2021
Årets förtroendebarometer från Medieakademin bygger på 1 206 webbenkäter som fyllts i mellan den 23 februari och 3 mars.
I barometern anges hur många procent av de tillfrågade som hade stort eller mycket stort förtroende för olika institutioner och företag.
Sjukvården är den stora vinnaren i år. 81 procent anger att de har stort eller ganska stort förtroende för vården, en uppgång med 19 procentenheter.
Andra stora förtroendeuppgångar: riksdagen (+11 procentenheter till 45), regeringen (+9 till 40), Socialdemokraterna (+9 till 35) och Moderaterna (+8 till 37).
Topp fem på listan 2021: Sjukvården 81 (+19), Polisen 73 (oförändrat), Systembolaget 73 (-3), Universitet och högskolor 72 (+3), Sveriges Radio 68 (+3).
De politiska partierna: M 37 (+8), S 35 (+9), V 24 (-2), KD 21 (-4), SD 20 (-3), C 19 (+2), MP 16 (oförändrat), L 10 (-4).
I botten av barometern finns Twitter och Huawei, som bara 5 procent angav att de hade stort eller ganska stort förtroende för. Andra som ligger lågt är Facebook och Flashback, båda på 7 procent.
Källa: Medieakademin.