Det finns stora pengar att tjäna på olagligt kräftfiske. Polisen räknar med att en tjuvfiskare utan större svårigheter kommer upp i sexsiffriga belopp under några veckor på sensommaren.
– Det är riktigt bra pengar, du kan få uppemot 300 kronor per kilo uppe i Stockholm, säger Jani Hakala, ansvarig för arbetet mot tjuvfiske vid polisen i Motala.
– I det här fallet är det yrkesfiskarna som lider, de får konkurrens av personer som inte betalar skatt.
Tio gånger så många burar
Tjuvfiskarna täljer guld genom att bryta mot reglerna för antalet tillåtna kräftburar och genom att strunta i att respektera tiderna som burarna får ligga ute. Ofta lägger de ut ett 60-tal burar på en gång, jämfört med tillåtna sex burar per person, och låter dem ligga ute även utanför det tillåtna fiskefönstret på 48 timmar under fem helger i augusti och september, enligt Hakala.
– Det kan vara den arbetslöse som går på bidrag och som gärna vill öka sin kassa, eller pensionären som inte har det så bra ställt. Sedan kan det finnas organiserade ligor med, det tror jag säkert, som gör det till sin nisch, säger Hakala.
I början av augusti 2018 slog polisen larm om att tjuvfisket ökade. Men nu ser det ut att ha minskat igen, säger Hakala som bygger antagandet på att polisanmälningarna har halverats och att yrkesfiskarna säger sig ha märkt av en minskning.
Svårt hitta gärningsmannen
Hittills i år har polisen fått in 8-10 anmälningar om tjuvfiske av kräftor i Vättern, vilket är en halvering jämfört med 2018. Men till skillnad från i fjol har ingen av anmälningarna slutat med att någon har kunnat lagföras för brotten.
– Oftast hittar vi inte gärningsmannen bakom utrustningen, säger Hakala.
– Chansen är lika med noll att hitta dem om det saknas namn och telefonnummer på burarna, säger han.
Erik Paulsson Rönnbäck/TT
Kräftor blir mellan fem och 16 år. Exemplar på upp till 20 centimeter har fångats. I de fyra stora sjöarna får kräftor kortare än tio cm, från nos till stjärt, inte tas upp.
Mest kräftor fiskas i Vättern och Hjälmaren. Vättern är den enda sjö där vem som helst får fiska utan tillstånd vid några helger.
Vissa fiskerättsägare kan tillåta fiske mot avgift i sina vatten.
Svenska yrkesfiskare tar upp runt 200 ton kräftor per år, och man tror att privatpersoner tar upp runt 800–1 000 ton per år.
Det är olagligt att sätta ut signalkräfta i vattendrag, eftersom den sprider kräftpest. Flodkräfta finns framför allt kvar i vatten i Värmland, Dalsland, Dalarna, Gotland och Norrlands inland.
Sötvattenkräftor ska inte förväxlas med havskräftor, som ofta fångas i havet på västkusten. Havskräfta fångas året om men helst i vatten med låg temperatur. I år var den kalla våren gynnsam, men nu har fisket mattats av.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet