Mindre än ett dygn innan den planerade rättegångsstarten i september inkom det kommunala bolaget Miljöteknik med ny bevisning i fallet, som rör huruvida kommuninvånare i Ronneby har skadats av att dricka vatten som i åratal har varit förorenat med högfluorerade kemikalier (PFAS).
Skarp kritik
Blekinge tingsrätt godtog den nya bevisningen och rättegången blev uppskjuten till februari 2021. Nu har rätten fattat ett beslut om att Miljöteknik inte får inkomma med någon ny bevisning efter den 8 januari, om inte giltig ursäkt finns.
I beslutet får det kommunala bolaget skarp kritik. Rätten skriver att det finns skäl att ifrågasätta om Miljöteknik "bedriver en lojal processföring som syftar till att få tvistefrågan avgjord" och att det finns "skäl att förmoda att parten söker fördröja avgörandet utan godtagbar anledning".
Rätten skriver att Miljöteknik har som utgångspunkt att all PFAS-forskning som publiceras i världen kommer att åberopas som bevisning – utan att bolaget gör några närmare efterforskningar om forskningens resultat.
– Det är direkt felaktigt, säger kommunjuristen Mathias Kågell-Landgren till TT.
– Vi kommer ju inte ligga och kontrollera hela världen efter tillgänglig PFAS-forskning och ge in den som bevisning. Vi ger in sådant som är relevant för målet.
Den nya bevisning som lämnades in i september består av forskning från arbets- och miljömedicin (AMM) i Göteborg och Lund. Rätten anser att det är anmärkningsvärt att Miljöteknik lämnade in bevisningen eftersom man inte visste om det var till bolagets för- eller nackdel i målet.
"Vårdslöst"
– Det var ett råmaterial utan analyser, men vi visste att det i hög grad var relevant för rättegången. Det är ju trots allt personerna som har stämt oss som förekommer i den här forskningsrapporten och det handlar om förekomsten av cancer. Det här är ju forskning som bedrivs på människorna i Ronneby, säger Kågell-Landgren.
Göran Starkebo, advokat för PFAS-föreningen som driver rättsprocessen, anser att tingsrätten ger kommunen "sällsynt skarp kritik".
– Det var ju vårdslöst att åberopa den typen av bevisning så kort innan huvudförhandlingen. De orsakade ju att det blev hinder för att genomföra den här rättegången som planerat. Man förväntar sig inte att en kommun processar på detta sätt, säger Göran Starkebo till TT.
Daniel Kihlström/TT
Bakgrund: Upptäcktes 2013
Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.
November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge.
December 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.
Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.
September 2016: PFAS-föreningen stämmer det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.
Juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.
Juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.
September 2020: Rättegången skulle ha inletts i Blekinge tingsrätt den 10 september. Elva förhandlingsdagar – inklusive reservdagar – var inplanerade. Men i sista stund meddelade rätten att rättegången skjut upp till februari 2021, med anledning av att Miljöteknik lämnat in nya bevis.
November 2020: Tingsrätten fattar beslut om ett så kallat "stupstocksföreläggande". Det innebär att Miljöteknik efter den 8 januari 2021 inte får inkomma med ny bevisning, om inte giltig ursäkt finns.
Fakta: PFAS skapas av människan
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.
PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.
PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.
Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.
PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.
PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.
Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.
Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket