Sekretess gör att fusk och våld kan fortsätta

De senaste dagarna har det varit stort fokus på hur brott på arbetsmarknaden ska stoppas. Från både regering och opposition har det lovats förslag och utredningar som ska underlätta för vissa myndigheter att dela information. Men det tar tid. Både brott och fusk riskerar att förbli oupptäckta för att samarbetet inte fungerar i dag.

– De sekretessregler vi har i dag gynnar inte den seriösa allmänheten, skattebetalarna, seriösa bolag. Utan den gynnar kriminella personer, och oseriösa eller till och med kriminella bolag, säger Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Lundberg är en av alla de myndighetsanställda som under flera år känt en stigande frustration över att det inte går att göra allt man borde mot det fusk och den brottslighet som förekommer i samhället. Sekretesslagstiftningen sätter många gånger stopp.

Misstänkta regelbrott

Flera myndigheter har i uppdrag att i olika former samverka för att förebygga och stoppa fusk och brottslighet i arbetslivet. Men om exempelvis Skatteverket vid sina kontroller upptäcker misstänkta regelbrott som rör andra myndigheter så kan de inte alltid lämna över den informationen, som lagstiftningen i dag ser ut.

Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet vid Skatteverket, är starkt kritisk till detta. Hon tycker inte att det står i strid med den personliga integriteten att släppa på reglerna.

– Det handlar inte om att släppa sekretessen och alla uppgifter fria, utan om att relevant information ska kunna ges till rätt myndighet när man misstänker att det finns felaktigheter, säger hon.

Risk för våld

Men det är inte bara när det gäller ekonomisk brottslighet och bidragsfusk som sekretessen sätter upp hinder, utan även vid våld i nära relation. För några år sedan kom en statlig utredning om mäns våld mot närstående, som pekade på behovet av en ny sekretessbrytande regel för anställda inom vård och socialtjänst. I dag kan de informera polis om ett brottbegåtts, utredningen menade att de borde kunna larma också i de fall detfinns riskför att brott kan begås.

– Det vi tycker är rimligt är att man överväger att åtminstone ge läkare och socialarbetare möjligheten att lämna informationen vidare, om man bedömer att det finns risk att en annan människa skadas eller i värsta fall dödas, säger utredaren Nils Öberg.

I dag är Öberg generaldirektör för Försäkringskassan, och märker också där av sekretessens begränsningar. Han pekar på att det visserligen finns en generalklausul som ger tjänstemän möjlighet att i vissa fall bryta sekretessen, men den är svårtydd och det finns en stor försiktighet kring att utnyttja den. Inte minst eftersom den som använder den fel riskerar straff.

"Förtroendeskada"

Även om Nils Öberg välkomnar de förslag som kommit de senaste dagarna skulle han helst se en total översyn av sekretess-systemet.

– Vill lagstiftaren få lite verkstad, då måste det bli enklare och då får man faktiskt tala om lite tydligare vad lagstiftaren vill och inte vill. Så av det skälet tillhör jag nog dem som tycker att man behöver se över systemet och göra det enklare för alla som ska tillämpa reglerna.

Enligt Stefan Lundberg på Ekobrottsmyndigheten så riskerar man som läget är nu att landa på stora utrednings- och rättegångskostnader, i stället för att i ett tidigt skede kunna förhindra eller stoppa pågående brott.

– Man kan prata om kostnader för rättsväsendet och samhället, det är en effekt av detta. Men minst lika allvarligt är förtroendeskadan som drabbar rättsväsendet och andra samverkande myndigheter, att sådan här kriminalitet kan fortgå utan att vi kan sätta stopp för det, säger Lundberg.

Erika Nekham/TT