En förlorad vårdnadstvist eller ett försäkringsärende kan vara startskottet. Ofta är inlagorna kryddade med juridiska termer och innehåller högljudda versaler. Men framförallt är breven eller mejlen många till antalet och skrivna med kopior till flera personer.
En förlorad vårdnadstvist eller ett försäkringsärende kan vara startskottet. Ofta är inlagorna kryddade med juridiska termer och innehåller högljudda versaler. Men framförallt är breven eller mejlen många till antalet och skrivna med kopior till flera personer.

Så känner du igen en rättshaverist

De kan upplevas som väldigt påfrestande. Människorna som gör hundratals, tusentals anmälningar till en myndighet för att kräva upprättelse. En rättshaverist orsakar mycket lidande – både för sig själv och omgivningen.

ANNONS
|

De flesta som jobbar på en statlig eller kommunal myndighet har träffat på dem. Klienterna som inte kan acceptera ett beslut och aldrig slutar protestera. Som upplever att ingen lyssnar på dem, trots att de skickar brev efter brev med ungefär samma innehåll.

– Fast jag vill inte kalla dem rättshaverister eftersom ordet är så stigmatiserande. Jag föredrar att tala om ett beteende, säger psykoterapeuten Jakob Carlander.

Stort dilemma

Tillsammans med psykologen Andreas Svensson har han skrivit boken "Möta människor med rättshaveristiskt beteende" från 2015 som kom ut i ny upplaga i början av året. Boken vänder sig i första hand till dem som möter fenomenet i sin yrkesverksamhet, men har också fått mycket uppmärksamhet från andra håll. För även om man inte direkt är måltavla för en rättshaverist, kan man ha upplevt fenomenet i sin närhet. Att till exempel ha en vän, förälder, barn eller en partner som fastnat i en upplevd kränkning kan vara nog så plågsamt.

ANNONS

Det här kan vara ett stort dilemma för anhöriga till personer med rättshaveristiska tendenser, eftersom relationen riskerar att ätas upp av konflikten, säger Jakob Carlander.

Ofta kräver den som känner sig orättvist behandlad medhåll från sina närmaste och tvingar omgivningen att höra på. Kanske måste man dagligen lyssna och ta ställning till oändliga litanior om mejl som skickats, samtal som spelats in och om oförstående mottagare. För många personer med rättshaveristiskt beteende blir tvisten hela deras livsinnehåll, och de har svårt att intressera sig för andra samtalsämnen.

– Dessutom kan personen bli illa omtyckt av omgivningen och ibland snackas det om hen i bekantskapskretsen. En partner kan få höra att den hen lever tillsammans med ”inte är okej”, säger Jakob Carlander.

Rätt till din relation

Hans råd till den som har en person med rättshaveristiskt beteende i sin närhet är att försöka sätta gränser. Att helt enkelt vägra att befatta sig med konflikten.

Ta inte ställning i sakfrågan utan meddela att du inte tänker lyssna mer. Du har rätt till din relation, är psykoterapeutens råd.

Frågan är dock vad som kommer först, hönan eller ägget? Finns det en rättmätig tvist i botten som fått den klagande att helt spåra ur? Eller är det enbart vissa människor som kan förvandlas till rättshaverister?

ANNONS

Enligt Jakob Carlander finns det inget självklart svar. Han menar att vi alla kan hamna i samma situation, beroende på omständigheterna.

–Rättshaveristiskt beteende är en form av psykisk ohälsa som ofta orsakas av stark stress eller en sårbarhet i personligheten. Personen förlorar sin förmåga att mentalisera, se sig själv utifrån, och söker sig till juridikens verktyg, säger han.

En förlorad vårdnadstvist eller ett försäkringsärende kan vara startskottet till en evig brevväxling med myndigheterna. Ofta är inlagorna kryddade med juridiska termer och innehåller högljudda versaler. Men framförallt är breven eller mejlen många till antalet och skrivna med kopior till flera personer. Ibland görs samma anmälningar flera dagar i rad – men med nya tillägg varje gång.

1200 mail

I ett demokratiskt samhälle måste också de ansvariga tjänstemännen svara på anmälningarna och lämna ut de offentliga handlingar som begärs. I Sverige omfattas all verksamhet som lyder under förvaltningslagen av offentlighetsprincipen och myndigheterna har en skyldighet att ge service åt sina medborgare.

Även när någon saboterar det dagliga arbetet.

Det finns ett fall i Umeå där en anställd inom socialtjänsten fick ta emot 1 200 oönskade mejl och åtta brev i sin privata brevlåda, berättar Jakob Carlander.

Exakt hur vanligt fenomenet är i Sverige finns det inga undersökningar på, men en studie i Australien visade att omkring en procent av alla som kom i kontakt med myndigheter uppvisade ett rättshaveristiskt beteende. Det kan tyckas vara en marginell liten skara, men med tanke på att korrespondensen med ”rättshaveristerna” tog 30 procent av tjänstemännens arbetstid i anspråk blir det en betydande kostnad för samhället.

ANNONS

– Det är farligt att rucka på offentlighetsprincipen, men kanske måste man bygga in någon form av tröghet i systemet, eftersom det här kostar samhället otroligt mycket pengar, resonerar Mårten Schultz som är professor och forskare i civilrätt.

"Väldigt påstridiga och överdrivna förhoppningar."

Han berättar att han har en särskild mapp i sin e-post där han lägger mejlen från personer som han anser har ett rättshaveristiskt beteende. Där finns allt från interner som vill ha hjälp att stämma staten för behandlingen i fängelset till trafikskadade som förlorat i en skadeståndsprocess.

– Det som utmärker dem är att de är väldigt påstridiga och har överdrivna förhoppningar på resultatet, säger Mårten Schultz.

Det är nämligen långt ifrån alltid som de offentliga institutionerna är måltavla för den idoga uppvaktningen. Det kan lika gärna vara privata företag, arbetsgivare, jurister och journalister. Många gånger finns ett hot med från början, att om man inte får rätt i sakfrågan ”går man till pressen” eller drar vederbörande inför domstol.

– Att processa i förvaltningsdomstolen vid till exempel ett bygglovsärende är dessutom gratis, säger Mårten Schultz.

Gå till JO – eller stäm

Alternativet att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten är också möjligt, även om det kan vara ett högt spel för den som klagar. Den som förlorar i en civil rättsprocess måste ju betala motpartens rättegångskostnader, vilket kan bli en kostsam historia.

ANNONS

En enklare och billigare väg är att vända sig till Justitieombudsmannen, eller Justitiekanslern. JO och JK har i uppgift att granska att offentlig verksamhet följer lagar och regler och även om inte alla anmälningar utreds så måste de tas emot och gås igenom.

Sedan 1995 finns även en sista utväg när alla andra medel är uttömda – att vända sig till Europadomstolen och hävda att Sverige gjort sig skyldigt till brott mot mänskliga rättigheter.

För 20 år sedan skulle anmälarna ofta ha ansetts vara rättshaverister. Nu har de i flertal fall haft framgång i Högsta Domstolen, säger Mårten Schultz.

Åtta tecken på att du har att göra med en rättshaverist:

  1. Personen ser sig själv som ett offer som hamnat i klorna på en maktmissbrukande myndighet.
  2. Hen ser inte sin egen del i konflikten.
  3. Personen är påstridig och hotar gärna med det som är lagligt, att göra en anmälan till tillsynsmyndighet, polis, domstol eller att vända sig till medierna.
  4. Personen skickar massor av mejl eller brev med kopior till flera personer.
  5. Hen använder sig gärna av fet stil i meddelanden och uttrycker sig med versaler.
  6. Ofta används ett juridiskt språk, men även starka metaforer.
  7. Spelar ofta in samtalen
  8. Söker gärna upp andra med liknande erfarenheter. Ibland erbjuder man sig att bli ombud för andra, om ens eget ärende har ”kallnat”.

Så här bemöter du en person med rättshaveristiskt beteende:

  1. Undvik att ifrågasätta vad personen säger och var aldrig oförskämd tillbaka. Var korrekt, saklig, håll god ton och undvik att vara godtycklig
  2. Övertala inte personen, försök ha en förhandlande inställning. Lyft fram information, i stället för att säga att personen har fel. Validera i stället för att argumentera.
  3. Visa respekt för den andres åsikter och tankar, även om du inte kan gå dem till mötes.
  4. Argumentera inte, sätt i stället en gräns. Nu kommer vi inte längre.
  5. Försök att låta bli att reagera känslomässigt även om personen förolämpar dig eller din kompetens.
  6. Om det finns en privat tragedi bakom, lyssna och stötta utan att dras in i sakfrågan.
  7. Försök hjälpa personen att se proportionerna i sitt agerande. Är det verkligen värt allt hen gör? Motiverande samtal kan vara bra för att hjälpa personen att se sin egen roll i situationen. Om inte det funkar, försök ha ett lågaffektivt bemötande utan att kränka personen.

Källa: Jakob Carlander

ANNONS