Mindre kommuner på landsbygden, med sviktande befolkning, har som regel sämre dricksvatten. Gamla vattenledningar och dåligt med pengar gör att kommunerna inte har råd, enligt en rapport från byggkonsulten WSP.
Enligt en klagomålslista som bygger på Svenskt Vatten toppar kommuner som under de senaste 100 åren har tappat 30-50 procent av befolkningen. Filipstad toppar listan med 4,1 klagomål per tusen invånare. Därefter följer Borgholm, Ödeshög, Strömsund och Bräcke med 2,3 till 3,5 klagomål per tusen invånare. Snittet bland alla kommuner ligger på 0,3.
På motsvarande sätt är det även vanligare med översvämningsrisker i källare i kommuner som har fallande invånarantal. Dessutom är det vanligare med stopp i ledningar för dag- och spillvatten, ett problem som kan bli än värre om nederbörden ökar som en eventuell effekt av klimatförändringar, enligt WSP.
"Det här bekräftar att vårt nuvarande avgiftsfinansierade system inte är hållbart i längden för alla kommuner", skriver Hampe Mobärg, samordnare i branschinitiativet VA-Fakta.