Under 2020 skedde flera uppmärksammade rymningar från den slutna ungdomsvården. Arkivbild.
Under 2020 skedde flera uppmärksammade rymningar från den slutna ungdomsvården. Arkivbild. Bild: Marcus Ericsson/TT

Säkerhetsnivån på ungdomshem höjs

Statens institutionsstyrelse (Sis) höjer säkerheten på sina ungdomshem och inför en helt ny säkerhetsnivå. Samtidigt vill en riksdagsmajoritet flytta unga brottsdömda från Sis-hem till fängelser.

ANNONS

Två av Sis totalt 22 hem – Tysslinge i Södertälje och Johannisberg i Kalix – får en ny högsta säkerhetsnivå.

– Det innebär en högre säkerhetsnivå än vad som i dag finns på något hem inom myndigheten, säger socialminister Lena Hallengren (S).

De två hemmen ska kunna hantera ungdomar som bedöms ha de högsta riskerna för att rymma och använda hot och våld.

– Vi ser att allt fler fall finns där unga begår grova brott. Gängkriminaliteten kryper ner i åldrarna och med det också ungas våldskapital, säger Lena Hallengren.

Det måste samhället göra allt för att stävja, framhåller hon.

ANNONS

Uppmärksammade fritagningar

Säkerheten på Sis hamnade i blickfånget i somras efter det att tre unga män, dömda för mord och mordförsök, inom loppet av några veckor fritogs.

– Det är naturligtvis helt oacceptabelt, säger Hallengren.

Syftet med förändringarna är att det ska bli svårare att frita ungdomar, svårare att rymma och svårare att olagligen föra in saker.

– Det handlar om att förhindra insmuggling av droger och andra farliga föremål. Det handlar också om att till exempel öka belysningen så att det blir lättare att upptäcka om någon försöker frita en ungdom, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på Sis.

Samtidigt beslutas att dela upp LSU- och LVU-avdelningar inom hela Sis.

– Det ger ökade möjligheter för en säkerhetsnivå som är anpassad efter respektive placeringsgrund, och som leder till ökad trygghet för både för ungdomarna och för våra medarbetare, säger Åbjörnsson Hollmark.

Fängelse istället

Samtidigt öppnar en politisk majoritet för att Kriminalvården i stället borde ta över ansvaret för de unga som begått grova brott, skriver DN.

I en enkät till samtliga riksdagspartier svarar alla utom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att vårdansvaret bör överföras från Sis till Kriminalvården.

"Unga som uppvisar ett grovt kriminellt beteende kan i högre grad bemötas med rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella än med traditionell vård och behandling på behandlingshem”, tycker exempelvis Centerns rättspolitiska talesperson Helena Vilhelmsson.

ANNONS

"Ska vara på plats"

Sis generaldirektör lyfter att myndigheten inlett ett "omfattande arbete" för att stärka säkerheten på flera sätt.

– I dag rekryterar vi säkerhetsspecialister och underrättelseoperatörer – det är alltså befattningar som den här myndigheten inte tidigare har haft, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.

– Avvikningar och våld inom våra ungdomshem ska inte ske. En förutsättning för att våra ungdomar ska få den utbildning och vård de har rätt till är ju att de ska vara på plats, säger hon.

Anja Haglund/TT

'Avvikningar ska inte ske', säger Sis generaldirektör Elisabeth Åbjörnsson Hollmark.
"Avvikningar ska inte ske", säger Sis generaldirektör Elisabeth Åbjörnsson Hollmark. Bild: Jessica Gow/TT

Fakta: Sis-hem

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU.

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Det finns 22 särskilda ungdomshem med totalt cirka 700 vårdplatser. Till skillnad från HVB-hem kan platserna hos Sis låsas.

Framöver kommer Råby ungdomshem, Fagareds ungdomshem, Bärby ungdomshem, Sundbo ungdomshem, Johannisbergs ungdomshem och Tysslinge ungdomshem att ha renodlade LSU-avdelningar.

ANNONS