Riksåklagare Petra Lundh.
Riksåklagare Petra Lundh.

RÅ: Åklagare behöver förklara mer

Fittjavåldtäkten och metoo. Två färska exempel där rättsväsendet blivit ifrågasatt. Sveriges domare och åklagare måste kommunicera bättre och förklara sina beslut. Det tycker nya riksåklagaren Petra Lundh, som ser det som en viktig förtroendefråga.

ANNONS
|

- Jag förstår att medierna är jätteintresserade av vår verksamhet, och går inte vi ut och förklarar varför det blir som det blir då är det någon annan som fyller ut den bilden. Så vi måste bli mycket bättre på det, även om jag tycker att Åklagarmyndigheten har kommit långt redan, säger hon.

Klockan 11.00 den 19 december skulle domen falla i ett av de mest uppmärksammade brottmålen under 2017. Redan på förhand hade fallet varit en följetong i medier och väckt upprördhet bland allmänheten, inte minst på grund av de brister i polisutredningen som framkommit.

ANNONS

Domen kunde väcka uppståndelse. Det förstod man på Södertörns tingsrätt, då rätten beslutade att fria de fem män som åtalats för den misstänkta gruppvåldtäkten i ett trapphus i Fittja i Botkyrka söder om Stockholm.

För dåliga

För att mota kritik och skapa förståelse för beslutet försökte tingsrätten därför förklara domen extra tydligt. Det kallades till pressträff, den ansvariga domaren ställde upp på intervju efter intervju och en enklare sammanfattning av domen skickades ut.

- Nu blev det ändå kritik, och det får man kanske vara beredd på. Men vi måste göra så mycket vi förmår för att förklara varför det blir som det blir. Det har vi definitivt varit för dåliga på traditionellt, säger Petra Lundh.

När domen kom var hon chef, lagman, över just Södertörns tingsrätt. Sedan 1 september i år har den mångåriga domaren Petra Lundh en ny tjänst, som landets riksåklagare och högsta chef över Åklagarmyndigheten. Att kommunicera bättre utåt är något hon vill fortsätta att satsa på även där. Att förklara vad man gör är viktigt för att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet, resonerar Petra Lundh.

ANNONS

Dels behöver man sprida kunskapen om vad myndigheten gör, dels måste man vissa gånger bättre förklara varför ett åtal eller förundersökning läggs ned, tycker hon.

Fel bild

I samband med olika utredningar och åtal med koppling till metoo-rörelsen har det ibland kommit kritik mot att det krävs för mycket för att en person ska kunna fällas för en våldtäkt eller ett annat grovt brott. Tal om lägre beviskrav oroar riksåklagaren.

- Det är väldigt bekymmersamt. Vi lever i ett rättssamhälle, vi måste ha höga beviskrav. Det vore fruktansvärt om vi skulle döma någon som inte är skyldig, säger Petra Lundh.

TT: Vad kan det ge allmänheten, om åklagarna kommunicerar mer?

- Det kan ge en större förståelse för vår verksamhet. Om någon annan speglar det här, som bara ser en sida av saken eller som inte är så insatt och vi själva inte går ut och förklarar, då kanske man får en bild som inte är den korrekta.

ANNONS

Ett annat fall som fått uppmärksamhet den senaste tiden handlade om brandattacken mot Judiska församlingen i Göteborg förra året. En 22-årig gärningsman dömdes både i tingsrätt och hovrätt till två års fängelse för attacken. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten dock inte att mannen skulle utvisas. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen.

TT

Fakta: Det gör riksåklagaren

Riksåklagaren är landets högsta åklagare, och den enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen. Det betyder att riksåklagaren kan överklaga domar till HD.

Riksåklagaren är också högsta chef över Åklagarmyndigheten, som omfattar samtliga åklagare i Sverige förutom dem som är anställda vid Ekobrottsmyndigheten. Åklagarmyndigheten har cirka 1400 anställda, varav cirka 950 år åklagare.

Källa: Åklagarmyndigheten

Fakta: Petra Lundh

Den 1 september i år tog Petra Lundh över tjänsten som riksåklagare och chef över Åklagarmyndigheten.

Dessförinnan hade hon arbetat som lagman i Södertörns tingsrätt, sedan 2012. Hon har också under flera år varit chefsrådman vid Stockholms tingsrätt och hovrättsråd och ordförande på avdelning i Svea hovrätt.

Petra Lund har även arbetat med flera statliga utredningar, om exempelvis Göteborgskravallerna, preskriptionstider för mord och hemlig dataavläsning. Hon arbetar just nu med Ungdomsreduktionsutredningen, som ser över straffrabatten för dömda i åldrarna 18-20. Den ska redovisas i december.

Källa: Åklagarmyndigheten, Petra Lundh, regeringen

ANNONS