Tre män döms av Göteborgs tingsrätt för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse. Attacken mot synagogan i Göteborg betecknas som ett hatbrott. Arkivbild.
Tre män döms av Göteborgs tingsrätt för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse. Attacken mot synagogan i Göteborg betecknas som ett hatbrott. Arkivbild.

Rätten: Attack mot synagoga var hatbrott

Attacken mot synagogan i Göteborg var ett hatbrott. Tre män döms till fängelse av Göteborgs tingsrätt för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse.

ANNONS
|

Den 9 december kastades flera brandbomber mot en ungdomsfest som pågick i den judiska synagogan i Göteborg. Tre män i 20-årsåldern ur en större grupp kunde identifieras och domen mot har nu fallit. Straffet blir 2 års fängelse för två av dem och den tredje döms till 1 år och 3 månaders fängelse.

Åklagaren har i åtalet hävdat att det handlar om grov mordbrand alternativt försök till grov mordbrand.

Ingen större risk

Efter att ha hört utlåtanden från sakkunniga experter anser rätten att det inte fanns någon större risk att synagogan skulle fatta eld och väljer istället att kalla brottet för grovt olaga hot och försök till grov skadegörelse. Förloppet vid synagogan har fångats av en övervakningskamera.

ANNONS

- När man ser filmen är det i det allmänna medvetandet ett försök till mordbrand. Det kan uppfattas som stötande att det blir så teoretiskt. Men så fungerar juridiken, säger Stina Lundqvist.

Ministraffet för grov mordbrand är sex års fängelse.

Hota judiska folket

Rätten konstaterar att de åtalades "tydliga syfte med attacken var att hota, skada och kränka såväl medlemmarna i Judiska församlingen som den judiska folkgruppen i dess helhet". Rätten betraktar därför brottet som ett hatbrott och att det "medför att brottets straffvärde ligger långt över minimistraffet för grovt olaga hot". Händelsen inträffade samma dag som en större demonstration hållits i Göteborg mot president Trumps beslut att flytta USA:s ambassad till Jerusalem.

- Tingsrätten markerar att det fanns ett tydligt hatbrottsmotiv. Det var viktigt, säger Stina Lundqvist.

Åklagaren yrkade också på att de tre åtalade skulle utvisas ur landet. Rätten konstaterar att en av dem redan fått avslag på sin asylansökan och att han därför efter avtjänat straff kan utvisas till de palestinska områdena. Han får inte återvända till Sverige förrän tidigast 2028. De andra två däremot har flyktingstatus och brottet anses inte tillräckligt grovt för att utgöra grund för utvisning. En av dem döms också för några andra mindre brott.

ANNONS

Fler inblandade

De tre var del av en större grupp på drygt tio personer utanför synagogan.

TT: Finns det några möjligheter att identifiera och lagföra flera av de inblandade?

- Ja, det gör det. Vi har vissa saker att gå på, men i nuläget finns det inte någon tydlig ingång. Det handlar om personer i närheten till de tre dömda.

Domen kan överklagas senast den 16 juli. Stina Lundqvist vill läsa domen ingående innan hon ta ställning till om hon tänker överklaga.

TT

Fakta: Detta har hänt

9 dec 2017: En grupp på ett tiotal personer kastar in flera brandbomber på parkeringen till den judiska synagogan i Göteborg.

10 dec: Tre personer anhålls misstänkta för brandattacken.

11 dec: Samordningsminister Ibrahim Baylan och miljöminister Karolina Skog besöker synagogan.

12 dec: Två av de anhållna häktas. Den tredje släpps men är fortsatt misstänkt.

14 dec: Statminister Stefan Löfven gör ett uttalande: Judehatet och antisemitismen ska bort från Sverige.

19 dec: En av de två häktade släpps.

29 dec: Ytterligare en person begärs häktad.

22 mars: Ytterligare en person begärs häktad.

12 juni: Rättegången inleds vid Göteborgs tingsrätt.

25 juni: Domen faller vid Göteborgs tingsrätt. Alla tre döms.

ANNONS