Det kan vara klurigt att sätta ned foten kring valet till EU-parlamentet. Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har en checklista till de osäkra väljarna. Till att börja med tycker hon att det är bra att bilda sig en uppfattning om vilka frågor som EU-parlamentet ens fattar beslut om, till exempel genom att besöka Europaportalens sajt.
- Risken är att man fastnar för en kandidat eller ett parti med en nationell politik som man gillar. Ofta är andra frågor centrala i EU-parlamentet, som klimat, migration, den fria rörligheten och synen på globala rättvisefrågor, säger Demker.
Hon tycker dock inte att det nödvändigtvis är en dålig idé att rösta på samma parti i EU-valet som i riksdagsvalet.
- Nej, det behöver det inte vara, det kan vara en genväg om man känner sig väldigt trygg och är en stark sympatisör till sitt parti.
Kandidaterna viktiga
Den andra punkten på listan är att kika närmare på de olika kandidaterna som står på partiernas valsedlar. Marie Demker betonar att det är viktigare att personkryssa i EU-valet än i riksdagsvalet.
- Fundera på hur trovärdiga och erfarna de verkar. Sverige skickar 20 personer till EU-parlamentet, och de blir väldigt viktiga utifrån sin förmåga att ta för sig i systemet och föra fram den politik som man önskar. Ledamöterna tillhör inte en homogen grupp som i Sveriges riksdag.
Sist men inte minst, fundera över den partigrupp i EU-parlamentet som partiet och kandidaterna vill ansluta sig till om de blir valda.
Marie Demker avråder från att enbart fatta sitt beslut utifrån en debatt mellan kandidaterna.
- Det är lätt att under- eller övervärdera kandidaterna. Det är inte enbart i relation till de svenska parlamentarikerna som de kommer att agera i parlamentet, utan i relation till andra länders delegater och till partigrupperna, säger hon.
Tipsar om valkompassen
Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, vill gärna slå ett slag för TT:s valkompass som han har medverkat till.
- Kompassen ger kunskap om 15 centrala sakfrågor, där man kan läsa på och tydligt se hur argumenten ser ut för och emot. Man kan se hur de olika partierna står i olika frågor, och sedan jämföra med hur man själv tycker, säger han.
- Sedan behöva man inte nödvändigtvis rösta på det parti som kompassen föreslår, det är andra saker som också väger in.
Möller delar Marie Demkers syn på kandidaternas särskilda betydelse i EU-valet.
- Partipiskorna viner inte lika hårt i Bryssel som i Stockholm, och en driven EU-parlamentariker kan få en hel del uträttat, det har historien visat. Man ska titta på vad kandidaterna representerar, vad de står för och göra en bedömning av vad de kan få uträttat, säger han.
Fakta: Vad gör EU-parlamentet?
EU styrs av tre institutioner: EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionens uppgift är att företräda EU:s gemensamma intressen och ministerrådets är att företräda medlemsstaternas. Europaparlamentets uppgift är att representera medborgarna.
Det huvudsakliga arbetet i parlamentet består i att besluta om nya lagar, men de folkvalda fattar också beslut om EU:s budget och ska även kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Europaparlamentet yttrar sig också i olika frågor genom att skriva resolutioner, eller lobbar för förslag som de tycker att kommissionen ska lägga fram. I den ordinarie beslutsprocessen, som är utgångspunkt för de flesta frågor, måste ministerrådet och EU-parlamentet vara överens för att en ny lag ska bli till.
Parlamentets verksamhet är förlagd både till Strasbourg i Frankrike och till Bryssel i Belgien. I parlamentet arbetar närmare 7700 anställda, utöver de folkvalda.
