Utsläpp från konsumtion står för runt 60 procent av de svenska utsläppen. Ändå går de under radarn och kallas ofta klimatarbetets blinda fläck. Utsläppen omfattas inte av de svenska klimatmålen och ingår inte heller i den officiella statistiken som Sverige rapporterar in internationellt, bland annat till FN.
I svensk klimatrapportering släpper därför en familj som tar bilen till sommarstugan ut mer koldioxid än familjen som flyger till Thailand.
Hösten 2020 fick miljömålsberedningen, bestående av ledamöter från riksdagens åtta riksdagspartier, uppdraget att ta fram en samlad strategi för att minska utsläppen från konsumtion. Då ingår inte bara det som konsumeras inom Sverige, utan också utsläpp som svenskar orsakar utomlands, till exempel på resor eller genom import av kläder, bilar, elektronik och andra varor och tjänster.
I en historisk överenskommelse har beredningen nu efter utdragna förhandlingar enats om ett förslag, där Sverige blir första land i världen att ta fram ett konsumtionsmål.
– Alla partier står bakom det här och det är så klart väldigt välkommet, säger Rickard Nordin (C), ledamot i beredningen.
Netto noll 2045
Det man enats om är dels ett mål för när de konsumtionsbaserade utsläppen ska vara netto noll, dels för hur Sverige ska kunna minska andra länders klimatutsläpp genom export, säger Nordin.
Gällande netto noll för konsumtionsutsläppen har beredningen enats om 2045 som slutår.
– Då har vi en ganska tuff målsättning för vad vi kan göra här i Sverige. Och det som man inte lyckas uppnå, för det finns alltid lite utsläpp kvar, då kan vi räkna av det med hjälp av bland annat den klimatnytta som vår export ger upphov till i andra länder, säger Nordin.
Miljöpartiets ledamot Amanda Palmstierna understryker att ventilen – som kallas internationell klimatnytta – för att nå netto noll för konsumtionen inte rör sig om någon sänkt ambition.
– Den internationella klimatnyttan omfattar internationella klimatinvesteringar, negativa utsläpp och exportens klimatnytta, men den är tydligt definierad och avgränsad och man får bara använda en viss del. Så huvudpoängen är att konsumtionsmålet är intakt, säger hon.
Lyfter exportnyttan
Rickard Nordin vill framför allt lyfta målet om hur Sverige kan hjälpa andra länder att minska utsläpp genom sin export.
– Jag tycker det är väldig välkommet att vi nu ser utanför Sveriges gränser. Att vi ser både vad vi kan göra för att hjälpa andra länder, men också att vi tar ansvar för vårt konsumtion. Helhetsperspektivet har saknats i svensk klimatpolitik, det för vi nu in.
Amanda Palmstierna säger att överenskommelsen ger en viktig signal internationellt när Sverige nu ska ta ansvar för samtliga utsläpp.
– Det är stort att Sverige nu i och med konsumtionsmålet får klimatmål för Sveriges alla utsläpp, även klimatarbetets blinda fläck. Det är det första målet av sitt slag i hela världen. Det ger en viktig signal internationellt att Sverige kliver fram och tar ansvar för alla utsläpp. Jag hoppas att fler länder följer efter.
Beredningens förslag presenteras för regeringen i april innan det skickas på remiss. Både Nordin och Palmstierna har med den breda samsynen goda förhoppningar om att den sedan kan klubbas i riksdagen, men det lär ske först efter valet.
Fakta: Det här gör Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningen består av ledamöter från riksdagens åtta riksdagspartier.
Den ska föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion.
Om det bedöms lämpligt ska målsättningen preciseras med kvantitativa eller kvalitativa etappmål.
Beredningen ska även föreslå etappmål för flygets klimatpåverkan, samt bereda möjligheten till etappmål för sjöfartens klimatpåverkan.
En annan uppgift är att se över hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentlig upphandling.
Den ska också analysera utsläpp från export och exportens klimateffekt.
Arbetet skulle ha redovisats den 31 januari i år, men sköts upp till den 28 februari. Nyligen förlängde regeringen utredningstiden med ytterligare en månad. Förhandlingarna behöver dock avslutas denna vecka för att det ska finnas tillräckligt med tid att färdigställa slutdokumentet.
Källa: Miljödepartementet
Fakta: Sveriges klimatmål
Sveriges klimatpolitiska ramverk består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.
Klimatmålet slår fast att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut.
På vägen mot slutmålet finns ett antal etappmål.
Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Nettonollutsläpp är strävan efter att få ner utsläppen av växthusgaser så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp.
Negativa utsläpp eller minusutsläpp uppnås genom att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften.