Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Inrikesminister Mikael Damberg (S) har nu fått ansvaret för att få en ny datalagringslag på plats. Arkivbild.

Ny datalagringslag ger regeringen huvudbry

Polisen väntar otåligt på en ny datalagringslag som ger tillräckliga verktyg mot organiserad brottslighet. Regeringen vill gå polisen till mötes men ett nytt nederlag i EU-domstolen lurar runt hörnet.

För drygt två år sedan, i december 2016, konstaterade EU-domstolen att datalagringen av trafikuppgifter som teleoperatörerna varit tvingade till inte var förenlig med EU-rätten.

Advokatsamfundet och operatörerna jublade. Polisen var inte lika glad.

- Jag har jobbat som polis i 42 år och det här var det största bakslag i brottsbekämpning jag har upplevt, sade kommissarie Anders Ahlqvist, it-brottsexpert på Nationella operativa avdelningen (Noa).

En ny utredning tillsattes som knappt ett år senare, i oktober 2017, föreslog en ny lag. Advokatsamfundet ansåg att utredaren gjort rimliga avvägningar mellan behov och integritet.

Polisen däremot reagerade starkt och konstaterade att lagförslaget var helt otillräckligt och allvarligt skulle försvåra brottsbekämpningen.

Fällas igen

Även utredaren själv, Sigurd Heuman, framhöll faktiskt att polisens arbete skulle försämras. Samtidigt ansåg hovrätten för övre Norrland att även utredarens förslag sannolikt skulle fällas i EU-domstolen.

Och här ligger regeringens dilemma. Det är inte svårt att få stöd i riksdagen för en tuffare lag än vad utredaren föreslog. Men vad är poängen, om EU-domstolen efter överklagande återigen anser att den strider mot EU-rätten?

- Det här är min mest prioriterade lagstiftning. Det ska fram snabbt och presenteras under våren och komma i gång så att man tänder ljuset igen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT.

- Det är de facto så att polis och säkerhetspolis har levt i mörker ganska lång tid nu, vilket har försvårat terrorismbekämpning och bekämpning av grov brottslighet, barnpornografibrott och kriminella gäng, och så kan vi inte ha det, säger han.

Sämre möjligheter

Samtidigt innebär utredarens förslag att datalagring bara ska få ske i mer begränsad omfattning, med kortare lagringstider och med strängare villkor för att få ut uppgifterna. Lagringskyldigheten begränsas också till att omfatta endast de uppgifter som är strängt nödvändiga för att bekämpa grov brottslighet.

Lagringsskyldigheten omfattar inte heller Skype, Gmail, Messenger och fast telefoni samt fast ip-telefoni. Ip-adresser ska heller inte lagras för telefoni eller sms.

Enligt polisen skulle dessa begränsningar "allvarligt försämra möjligheterna att förhindra, utreda och lagföra allvarlig brottslighet", som dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson skrev i remissvaret. Frågan är om regeringen tänker gå längre än utredaren.

Nationell säkerhet

- Vi kommer att återkomma till det när vi presenterar lagrådsremissen och propositionen, men vår utgångspunkt är att vi måste prioritera det som är viktigast för brottsbekämpningen men samtidigt ha en balanspunkt och se till att lagstiftningen klarar en prövning i domstol, annars har vi inte uppnått någonting, säger Damberg.

Moderaterna anser att regeringen bör hänvisa mer till nationell säkerhet, vilket öppnar för mer omfattande datalagring.

- Det är en annan diskussion där det just nu pågår en prövning i EU-domstolen. Det kommer att avgöra om vi kan särbehandla Säpo i större utsträckning än i dag. Det här är intressant och något vi kommer att följa med stort intresse, säger Mikael Damberg.