Det blev inte oväntat stängda dörrar under större delen av den första rättegångsdagen i Göteborgs tingsrätt, bland annat när den utsatta kvinnan, som nu är i 30-årsåldern, skulle höras.
Den misstänkte, en 58-årig flerbarnspappa, förnekar fortsatt brott, rapporterar lokala medier.
Flickan var på väg hem från skolan på sin cykel i september 1995 när en man dök upp och drog omkull henne och sedan misshandlade och våldtog henne. Hon blev allvarligt skadad och vårdades på sjukhus i fem dygn efter händelsen.
Greps efter lagändring
Fallet var länge olöst och den grova våldtäkten skulle ha preskriberats nästa år. Men tack vare en lagändring från årsskiftet kunde utredarna beställa en ny form av dna-sökning i registren – en så kallad familjesökning – och fick träff på en närstående till den misstänkte mannen.
När polisen kontaktade den 58-årige flerbarnspappan för ett salivprov, topsning, höll han sig först undan. Men efter två veckor hittades mannen och greps, på en ort söder om Göteborg. Dna-prov togs och visade – närmare 24 år efter våldtäkten – att det var hans sperma som hade hittats på flickans tröja 1995.
Minns inte
I polisförhören säger han dock att han inte känner till något om händelsen och hänvisar till minnesproblem efter en fallolycka som enligt honom själv lett till en hjärnblödning.
"Jag har väldigt svårt att komma ihåg bakåt i tiden", säger han.
Mannen ska förhöras i tingsrätten på tisdagen, men enligt åklagaren kan det bli aktuellt med stängda dörrar även då.
- Ja, det finns tecken som tyder på det, säger åklagaren Thomas Ahlstrand till GP.
Fakta: Dna-register
Alla som är skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse får sedan den 1 januari 2006 lämna ett dna-prov.
Nationellt forensiskt centrum (NFC) har hand om tre olika register för dna-profiler: spårregistret, utredningsregistret och dna-registret.
Spårregistret: Innehåller okända dna-profiler från brottsfall.
Utredningsregistret: Innehåller dna-profiler från personer som är minst skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse.
Dna-registret: Innehåller dna-profiler från personer som dömts för ett brott med annan påföljd än böter, alternativt har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom.
Familjesökningen i de svenska dna-registren blev möjlig efter en lagändring som började gälla den 1 januari i år. Den innebär att dna-spår från brottsplatser kan ge träff även på nära släktingar (föräldrar, barn eller helsyskon).
Familjesökningarna utförs av Nationellt forensiskt centrum (NFC), i första hand vid de grövsta brotten (mord/dråp, mordförsök/dråpförsök och grova sexualbrott).
Källa: Nationellt forensiskt centrum (NFC).