Den häktade mannen är medborgare i Sverige och i ett annat land. Vilket vill åklagare Hans-Jörgen Hanström inte uppge.
- Brottskonstruktionen är att det finns ett syfte att gå en främmande makt tillhanda och för närvarande vill vi inte berätta vilken den främmande makten är, säger han till TT.
- Det är så kallat flyktingspionage och då påstås det att personen har anskaffat personliga uppgifter. Då är det en gruppering eller flera personer.
Åklagaren förtegen
Hanström vill inte säga hur många som har utsatts för spionage eller om de är svenska medborgare.
Han vill heller inte säga om det finns fler misstänkta i ärendet. Han säger dock att utredningen nu kommer att fortsätta med analyser av material, men även aktiva utredningsåtgärder. Fler personer kommer att höras.
Häktningsförhandlingen hölls bakom stängda dörrar med hänvisning till utrikessekretess och förundersökningssekretess. Den misstänkte mannen motsatte sig häktningen.
- Det enda jag kan säga är att han förnekar brott, jag har yppandeförbud så jag kan inte säga någonting annat, säger hans advokat Hanna Lindblom.
Förra året
Den misstänkte flyktingspionen greps vid lunchtid i onsdags efter att ha varit anhållen i sin frånvaro.
Spioneriet ska ha pågått mellan den 10 april och den 30 september förra året, enligt handlingar från Stockholms tingsrätt. Säpo vill i nuläget inte svara på om personen har några diplomatiska kopplingar.
- Dessvärre har vi få uppgifter att ge i nuläget då vi är mitt uppe i rättsprocessen, sade Säpos presschef Karl Melin till TT på torsdagen.
Det misstänkta brottet utreds som grov olovlig underrättelseverksamhet mot person. Säkerhetspolisen sköter förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.
Fakta: Flyktingspionage
Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.
Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.
Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.
Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.
Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.
Källa: Säkerhetspolisen