Stor utsatthet driver unga kvinnor från Östeuropas fattigaste länder in i svensk prostitution. I veckan rullades vad som kan vara ännu en människohandelshärva upp av polisen i region Väst. Arkivbild.
Stor utsatthet driver unga kvinnor från Östeuropas fattigaste länder in i svensk prostitution. I veckan rullades vad som kan vara ännu en människohandelshärva upp av polisen i region Väst. Arkivbild.

Misär driver kvinnor in i sexhandel

Extrem misär driver unga kvinnor från Östeuropas fattigaste länder in i svensk prostitution. I veckan rullades vad som kan vara en ny människohandelshärva upp i region Väst, med kopplingar till Rumänien. Inget annat land har lika många dömda i Sverige för människohandel och koppleri över gränserna.

ANNONS
|

- Det är inte unikt på något sätt. Många av de här ärendena har en länk till Rumänien, säger Patrik Cederlöf, senior utredare inom prostitution och människohandel på Jämställdhetsmyndigheten.

Många av de kvinnor som utnyttjas i prostitution i Sverige kommer från Rumänien. Men det gör också en majoritet av dem som döms för människohandel samt koppleri av gränsöverskridande eller människohandelsliknande karaktär i Sverige.

ANNONS

Extrem utsatthet

De fyra som misstänks ha agerat hallickar i härvan i region Väst tillhör enligt polisen ett östeuropeiskt kriminellt nätverk som värvade unga kvinnor på olika platser i Rumänien och lät dem utnyttjas i prostitution på lägenhetsbordeller i Göteborg, Malmö och Växjö – samtidigt som kvartetten tros ha tagit en stor del av intäkterna.

Utsattheten som driver kvinnor från fattiga länder i öst in i sexhandel kan för oss vara svårt att förstå, säger Patrik Cederlöf.

- Vi har varit nere och jobbat både i Rumänien och Bulgarien och har sett de här extremt utsatta områdena. Men bland svenskar i allmänhet finns en stor okunskap kring hur svåra omständigheterna faktiskt är. Man förstår inte hur illa det kan vara, hur socialt och ekonomiskt utsatt man kan vara, hur stort utanförskapet är, säger han.

Skildringar av prostitutionen i Rumäniens huvudstad Bukarest har visat hur tonåringar säljer sex för några tior på gatan.

Inga alternativ

Mot den bakgrunden kan en försörjningsmöjlighet i Sverige verka attraktiv, eller åtminstone bättre än i hemlandet. Många blir också manipulerade in i sexhandel av en "pojkvän", ett fenomen som till och med fått ett eget namn: "loverboy syndrome”.

ANNONS

- Ibland diskuteras prostitution utifrån att kvinnorna gjort ett fritt val. Men befinner man sig i en väldigt utsatt situation i sitt hemland är det inte så mycket fritt val – det är det enda alternativ man har, säger Patrik Cederlöf.

- Jag skulle våga påstå att i stort sett alla som befinner sig i prostitution vill lämna eller ha ett annat liv.

Att kriminella människohandlarnätverk specialiserar sig mot Sverige, trots jämförelsevis tuff lagstiftning, är inte förvånande anser han.

- Det som över allt annat styr är efterfrågan – att svenska män är intresserade av att betala för sexuella tjänster, säger Cederlöf.

Lagföra sexköpare

Möjligheten att dra in mer pengar kan också spela in. I länder där prostitution är tillåtet kan konkurrensen vara hårdare.

ANNONS

- Priserna kan ligga lägre där än de gör här. Här finns en större chans att tjäna mer och det ser organisatörerna. Man behöver inte betala till en bordellägare och pengarna beskattas inte utan går rakt ner i fickan, säger Patrik Cederlöf.

Att få stopp på sexhandeln är framför allt en fråga för politikerna, anser Cederlöf.

- Mycket handlar om att EU-medlemsstaterna måste ta ansvar för sina medborgare. Men efterfrågan är också en viktig faktor och där behöver man jobba både preventivt och också direkt genom att lagföra och identifiera den här problematiken.

TT

Fakta: Många från Rumänien

En majoritet av de personer som dömts för människohandel eller koppleri av människohandelsliknande karaktär kommer från länder i Östeuropa, företrädesvis Rumänien.

2013 dömdes 14 för grovt koppleri eller koppleri. 11 av dessa kom från Östeuropa (6 från Rumänien, 3 från Bulgarien, 2 från Ungern).

2014 dömdes 12 för grovt koppleri eller koppleri. Samtliga kom från Östeuropa (8 från Rumänien, 2 från Litauen, 2 från Ungern).

2015 dömdes 2 för människohandel, samt 7 för grovt koppleri, koppleri, försök till koppleri eller medhjälp till koppleri. 5 av dessa kom från Östeuropa (2 från Rumänien, 3 från Polen).

2016 dömdes 2 för människohandel, samt 5 för grovt koppleri eller koppleri. 5 av dessa var från Östeuropa (samtliga Rumänien).

Totalt är alltså 21 av 42 dömda från Rumänien.

Trenden för 2017 följer samma mönster.

*I sammanställningen redovisas domar för koppleri som är av gränsöverskridande och/eller människohandelsliknande karaktär, inte alla kopplerier där offer och förövare kommer från Sverige.

Källa: Polisen lägesrapporter om människohandel, Kajsa Wahlberg – expert på människohandel på Noa.

ANNONS