Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Migrationsverket misstänker färre säkerhetshot

Ett 40-tal personer som sökt asyl eller uppehållstillstånd har hittills i år bedömts utgöra ett så stort säkerhetshot att Säpo anser att deras ansökningar ska avslås.

Migrationsverket har det senaste året skickat 776 fall av misstänkta säkerhetshot bland sökande till Säkerhetspolisen (Säpo).

- I en majoritet av fallen bedömer sedan Säpo att personen inte utgör ett omedelbart hot för riket. Men i 37 fall i år har de ändå rekommenderat avslag på ansökningar om asyl eller andra typer av uppehållstillstånd, säger Oskar Ekblad.

Migrationsverket samarbetar med Säkerhetspolisen för att personer som kommer till Sverige och som anses vara säkerhetsrisker ska upptäckas tidigt. Årets 776 fall av misstänkta säkerhetshot kan jämföras med 1 052 förra året och 730 år 2016.

Antalet asylsökande minskar

En anledning till att antalet anmälningar minskar är att migrationsverket avgjorde betydligt färre asylärenden i år än i fjol, enligt Oskar Ekblad. 2017 avgjorde de 80 000 asylärenden, i år handlar det om 47 000.

- Så det är inte konstigt att det dippar, säger han.

När personer ansöker om asyl i Sverige granskas och intervjuas de av Migrationsverket. De asylsökande får då berätta vilka de är och förklara sin bakgrund. Id-handlingar, ursprung, resvägar, kontakter med olika grupperingar, politisk aktivitet, militär utbildning och stridserfarenhet är några av de saker som spelar in när myndigheten sedan gör sin bedömning om de ska skicka en anmälan till Säpo, eller inte.

Säpos bedömning väger tungt

Och Säkerhetspolisens ord väger sedan tungt. I de allra flesta fall ger då inte Migrationsverket uppehållstillstånd till de berörda personerna. Det innebär dock inte att de som anses vara säkerhetsrisker alltid lämnar landet, enligt Ekblad.

- Oftast beror det på omständigheterna i hemländerna. Människor som riskerar tortyr eller dödsstraff får inte utvisas från Sverige, det har vi absolut förbud mot.

Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång, förklarar Ekblad.

Rättad: I en tidigare version framgick inte att det inte bara handlar om asylansökningar.