Gärningsmän utnyttjar ofta att barn inte har ett utvecklat konsekvenstänkande, och tar orimliga hot på allvar. Arkivbild.
Gärningsmän utnyttjar ofta att barn inte har ett utvecklat konsekvenstänkande, och tar orimliga hot på allvar. Arkivbild.

Många offer när gärningsmän "trålar"

Många offer är inget ovanligt när sexuella övergrepp mot barn via nätet nystas upp. Gärningsmännen försöker ofta kontakta så många som möjligt, i hopp om att någon ska nappa. Inte sällan är det barn som är utsatta på olika sätt som gör det, enligt polisen.

ANNONS
|

Tidigare i veckan dömdes en 23-årig man från Borås till sex års fängelse för bland annat våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Rätten konstaterade att han begått omkring 120 brott mot 62 flickor, huvudsakligen via nätet.

Flera liknande fall har uppdagats tidigare, där ett stort antal barn utsatts. Ett av de största rör en 47-årig man från Ulricehamnstrakten som 2017 dömdes till åtta års fängelse för sexualbrott via nätet mot över 100 flickor.

Lena Larsson arbetar som gruppchef på polisens nationella it-brottscentrum, med fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det är inte ovanligt att gärningsmännen de stöter på har försökt nå ut till ett stort antal barn, i hopp om att någon ska nappa.

ANNONS

- I det aktuella fallet är det nog så att det är ett 60-tal som man har lyckats identifiera. Många gånger kan det vara dubbelt och tredubbelt så många, men man kan inte identifiera alla då det inte finns tillräckligt med uppgifter, säger hon.

En del gärningsmän arbetar under lång tid för att bygga upp ett förtroende hos barnet – man visar intresse och smickrar. Med tiden kan detta övergå i hot.

Många medvetna

Andra kommer nästan omgående med krav på att barnen ska ta bilder och filma sig själva medan de utför olika sexuella handlingar.

- Men de brukar inte ha så jättestor framgång. Utan det är ju de som visar sig intresserade i första hand och sedan kanske kommer till andra saker, när man byggt upp ett förtroende. Vissa barn och ungdomar tror till och med att man är tillsammans med den här personen, berättar Lena Larsson.

ANNONS

Samtidigt ser polisen i sina utredningar att många faktiskt avvisar gärningsmännen.

- Många barn och ungdomar är väldigt medvetna om det här, att det finns människor som tar kontakt med barn för att få dem att göra annat än vad de själva tänkt sig. De säger bara ”försvinn, jag vill inte prata med dig”, säger Lena Larsson.

- Sedan finns de barn som är utsatta på olika sätt, som kanske är mobbade eller har dåligt självförtroende av någon annan anledning, och då nappar de om någon är intresserad av vad man tycker, är snäll och lyssnar på en. Och så kan det sluta på det här sättet.

Fall växer

Gärningsmännen utnyttjar ofta ungas outvecklade konsekvenstänkande. Hot, som för en vuxen framstår som orimliga, är på blodigt allvar för ett barn som därför gör som det blir tillsagt.

Lena Larsson uppmanar alla vuxna att anmäla om barn i deras närhet berättar om den här typen av kontakt på nätet – även om barnet på en gång avvisat personen och inget hänt. Informationen kan visa sig vara en viktig pusselbit i andra utredningar, och leda till att andra fall kan nystas upp.

ANNONS

- Ofta är det bara en, två eller tre som anmäler. Sedan när man gör husrannsakan hos personen, så hittar man att de har haft kontakt med hur många som helst till.

TT

Fakta: Så talar du med dina barn om risken på nätet

Rädda Barnen ger på sin hemsida råd till föräldrar hur de ska prata med sina barn om risken att bli utsatt på nätet. Det ger sju konkreta råd:

1. Bygg en tillitsfull relation – var närvarande i barnets liv så mycket du bara kan, inte minst på nätet.

2. Var nyfiken på vad barnet gör, även på nätet – fråga ”Vad har du gjort på nätet idag?”

3. Informera lagom – förklara att finns personer på nätet som vill barn illa men som låtsas vara snälla.

4. Undvik att skrämmas – Passa på att prata till exempel när media rapporterar om ämnet.

5. Behåll lugnet – Ta upp ämnet när du själv är lugn.

6. Det är normalt att vara nyfiken – Det inte är fel att vara nyfiken, men en bra regel är att aldrig lämna ut personuppgifter eller skicka bilder till någon man inte känner.

7. Lär barnet att det är okej att säga nej – Det viktigt att lära barn att det alltid är okej att säga nej om något inte känns bra.

Vad gör man om man misstänker att barnet blivit utsatt:

1. Prata med barnet och berätta att du är orolig.

2. Utforska brett och inte bilda sig en hypotes om vad det är som hänt för snabbt, eftersom det kan göra att barnet känner sig hotat, låser sig och inte vill berätta.

3. Ställ konkreta frågor: Vad har du varit med om på nätet i dag? Vem har du träffat och hängt med? Vad brukar ni chatta/prata om?

4. Hitta fler tillitsfulla vuxna. Ibland vill barnet berätta, men inte för just dig – kanske farfar, mormor, skolkuratorn eller ett äldre syskon.

5. Vem vänder man sig till? Du kan ringa till Rädda Barnen eller socialtjänsten för att få råd. Har du en starkare oro, vänd dig till polisen.

Källa: Rädda Barnen

ANNONS