Larmrapporterna duggar tätt om att den psykiska ohälsan hos unga ökar. Men enligt Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet, ökar inte antalet unga som mår så pass dåligt att de klassas som deprimerade av sjukvården.
- Det är viktigt att hålla isär psykiska besvär, som att känna sig orolig eller ha ont i magen, och en psykisk ohälsa som kräver vårdinsats.
Naturligt att ängslas
Han menar att alla människor kommer att komma i kontakt med negativa känslor någon gång i livet men att de nödvändigtvis inte behöver en professionell vårdinsats. Att många unga som är på väg över till vuxenlivet upplever ängslan är naturligt.
- Sedan verkar det vara mer besvärligt med den övergången i dag än för 30 år sedan. Och detta framför allt för dem som inte klarar av grundskolan, säger Bremberg.
Självreflektion
Han anser att dagens skolsystem bidrar till en ökad oro och ängslan hos unga. Värst drabbade blir de som misslyckas i grundskolan då detta numera tillskrivs individen, snarare än systemet.
- Men det som kommunicerats via medier de senaste 20 åren är att det är onormalt att känna sig orolig, att du då är svag och behöver vård. Detta när det egentligen handlar om att de behöver lära sig att förstå sig på sina egna känslor, säger Bremberg.
Att exempelvis reflektera över svåra livsöden och starka känslor i film, musik och litteratur är några sätt för unga vuxna att förstå sig på sina egna känslor. Men att prata med andra, helst vuxna, är den bästa hjälpen när livet känns svårt, anser Bremberg. Samtalspartnern kan vara allt från föräldrar till ungdomstränaren eller personer vid en hjälplinje.
- Genom att prata så blir alla människor klarare över hur man egentligen tänker. Och i samtalet kan man förstå vad som utlöser de negativa känslorna och vad känslorna står för.
Fakta: Så kan du prata med nedstämd tonåring
Lyssna och låt den unga utveckla hur hen tänker
Ta personens känslor på allvar
Försök att tillsammans komma fram till vad som utlöser de negativa känslorna och vad de står för.
Källa: Sven Bremberg.
Fakta: Hit kan du vända dig
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
BUP har som uppgift att ge stöd och behandling till barn och ungdomar till och med 17 år. På BUP:s hemsida , bup.se, finns kontaktuppgifter till BUP i hela landet.
Elevhälsan
Som elev kan man vända sig till elevhälsan vid den skola som man går i. Mer information om elevhälsan finns på 1177 Vårdguiden.
Ungdomsmottagningen
Man kan också vända sig till ungdomsmottagningen där man bor. På ungdomsmottagningen på nätet, umo.se, kan man hitta sin mottagning.
1177 Vårdguiden
1177 Vårdguiden har en hjälplinje för den som lider av eller är närstående till någon med psykisk ohälsa. Hjälplinjen nås på telefonnummer 0771-220060 och stödet är kostnadsfritt.
Barnens rätt i samhället (BRIS)
Hos BRIS kan barn och unga upp till 18 år få stöd via telefon, chatt, mejl, forum och gruppverksamhet. Telefonnumret är 116111. Man kan ringa BRIS mellan klockan 14 och 21 alla dagar. Samtalet är gratis och man får vara anonym om man vill. BRIS har också ett telefonnummer som vuxna kan ringa för att få stöd i frågor som rör barn: 077-1505050.
Socialtjänsten i din kommun
Kontaktuppgifter till socialtjänsten finns på din kommuns hemsida.
Rädda Barnens stödlinje
Rädda Barnens stödlinje, som nås på nummer 0200-778820, är gratis att ringa. Man får vara anonym om man vill. Öppettiderna är mellan klockan 15 och 18 varje dag.
Jourhavande kompis
Röda korsets ungdomsförbund har ett chattverktyg som kallas för Jourhavande kompis för barn och unga upp till 25 år. Man är anonym och får hjälp av unga människor som finns där för att hjälpa den som behöver prata med någon. Öppettiderna är vardagar mellan klockan 18 och 22, och lördagar och söndagar mellan klockan 14 och 18.
Maskrosbarn
Maskrosbarn är en organisation som hjälper barn och unga med föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka. Kontaktuppgifter till Maskrosbarn i Stockholm respektive Göteborg finns på hemsidan, maskrosbarn.org.
