Sedan Parisavtalet undertecknades den 12 december 2015 har utsläppen av växthusgaser fortsatt att växa konstant. Utvinningen av fossila bränslen – utsläppens främsta källa – bedöms öka med 2 procent per år fram till 2030. Och varje år avverkas skogsområden stora som Storbritannien; skog som annars skulle binda stora mängder koldioxid.
Men lagom till klimatavtalets femårsdag syns ändå flera ljuspunkter, menar Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute.
– Vi är fortfarande väldigt långt från målen i Parisavtalet. Men vi börjar i alla fall se att länderna vidtar åtgärder och att arbetet har börjat. Även de stora utsläpparländerna sätter upp långsiktiga mål för att minska sina utsläpp, säger Åsa Persson.
Brukar vara dysterkvist
Karin Bäckstrand, ledamot i Klimatpolitiska rådet och professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet, ser också flera positiva tecken. Trots att hon brukar se sig själv som en dysterkvist, tillägger hon.
– Utsläppen har ökat, men samtidigt har andelen förnybar energi ökat explosionsartat. Och stora oljebolag som BP har sagt att det inte längre finns någon lönsamhet i fossila bränslen, säger Karin Bäckstrand.
Ett växande antal länder och regioner har meddelat att de ska bli klimatneutrala till mitten av detta århundrade, till exempel EU, Kina, Japan och Sydkorea.
Tillsammans med USA, där tillträdande presidenten Joe Biden har presenterat ambitiösa klimatplaner, står dessa länder i dag för ungefär två tredjedel av världens totala utsläpp av växthusgaser.
– Nyligen presenterades en studie som visar att om alla dessa planer realiseras så börjar vi ändå närma oss tvågradersmålet, säger Karin Bäckstrand.
Tvetydig text
De nationella målen för hur utsläppen ska minskas, klimatplanerna, är Parisavtalets centrala beståndsdel. Tanken är att de ska skärpas stegvis vart femte år, så att ambitionsnivån successivt höjs.
Enligt avtalet ska länderna lämna in nya klimatplaner senast i år – eller före klimatmötet COP26, som skulle ha ägt rum i år men blev uppskjutet på grund av pandemin till slutet av nästa år. På den punkten är texten inte helt entydig. Hittills har den absoluta majoriteten av länderna inte presenterat några nya klimatplaner.
– Det är faktiskt lite oklart skrivet i avtalet vad som egentligen gäller. Jag tror att många blir försenade på grund av covidkrisen, men fram till COP26 tror jag att alla kommer att ha lämnat in sina skärpta planer, säger Åsa Persson.
Då börjar nästa stora utmaning, menar hon.
Hållas ansvariga
– Under de här första fem åren har fokus främst legat på att få fram ambitiösa mål från länderna. Men det är ju trots allt bara målsättningar. Nu gäller det att fokusera på hur de här målen ska bli verklighet, och hur regeringar och andra aktörer kan hållas ansvariga, säger Åsa Persson.
Parisavtalets femårsdag firas med det digitala klimatmötet Climate Ambition Summit 2020, som anordnas av bland annat Storbritannien, värdlandet för den uppskjutna COP26. Tanken är att det ska fungera som en språngbräda, för att öka tempot i världens klimatarbete – och de inbjudna parterna uppmanas att lämna in skärpta klimatplaner. I skrivande stund står det klart att åtminstone EU tänker presentera sitt skärpta delmål – att minska utsläppen med 55 procent fram till 2030 jämfört med nivån 1990.
Jörn Spolander/TT
Fakta: Parisavtalet
I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal. Länderna enades om att hålla den globala temperaturökningen "väl under" 2 grader Celsius, men helst under 1,5 grader – det så kallade 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet. Uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Länderna har förbundit sig att vart femte år skärpa sina nationella klimatplaner för att minska utsläppen (NDC – Nationally Determined Contributions).
Till Parisavtalet hör den så kallade regelboken, som är ett gemensamt regelverk för hur länderna praktiskt ska uppfylla avtalets mål. Den är fortfarande under förhandling, då länderna inte kunde enas vid klimatmötet COP25 i Madrid 2019 om exempelvis hur handeln med utsläppskrediter ska utformas.
Källa: Regeringen, Naturvårdsverket