Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Liberalernas (L) partiledare Nyamko Sabuni vill återinföra civilplikten. Arkivbild Bild: Jonas Ekströmer/TT
Liberalernas (L) partiledare Nyamko Sabuni vill återinföra civilplikten. Arkivbild Bild: Jonas Ekströmer/TT

Liberalerna vill återinföra civilplikt

Liberalerna vill att civilplikten återinförs. Partiet bedömer att 800 personer per år behöver utbildas. Men regeringen vill avvakta myndigheternas bedömningar av behoven som väntas senare i vår.

– Det är ett sätt att förstärka civilförsvaret och totalförsvaret, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

– Det är också ett bra sätt att stärka sammanhållningen i samhället och använda de kompetenser som finns hos medborgarna.

Sabuni pekar på att värnplikten redan har återinförts, men tror att det finns många som kanske inte vill göra den militära värnplikten, men ändå bidra till landets försvar.

Ljummet intresse

Det finns i dag ett brett politiskt stöd för att utvidga värnplikten från dagens 5 000 per år till 8 000 om några år. Men intresset för civilplikt är ljummet.

Liberalerna bedömer att behovet av personer som gör civilplikt uppgår till omkring tio procent av de värnpliktiga, det vill säga 800. Det innebär att 8 800 personer varje år skulle tas ut till värn- och civilpliktsutbildning i framtiden.

Partiets försvarspolitikske talesperson Allan Widman ser framför sig en utbildning på sex till åtta veckor och kanske ett par veckors praktik.

Vill invänta

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vill också återinföra civilplikten, som är vilande sedan 2008.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill dock invänta myndigheternas egna bedömningar av vilka behov som finns inom det civila försvaret.

– Man kan inte börja med att diskutera att vi ska ha civilplikt innan man har rett ut vilka konkreta behov civilplikten ska tillgodose, säger Damberg.

Hur bemanningen inom civilförsvaret ska stärkas är en central fråga, anser han.

– Myndigheterna har gjort krigsplaceringar, det finns ett samarbete med frivilligorganisationerna, men det kan också bli en diskussion om civilplikt behövs för att klara personalförsörjningen. Men vi är inte riktigt där än, säger han.

Utredning föreslogs

Försvarsberedningen, där alla partier ingår, föreslog regeringen att utreda behovet av civilplikt.

Om behov skulle finnas, så bedömer beredningen att 600 civilpliktiga årligen skulle kunna utbildas i 60 dagar vid MSB:s skolor från 2023, till en årlig kostnad av 150 miljoner kronor.

Tänkbara utbildningar är bland annat räddningsman, sanerare, ammunitionsröjare och personal för sök och räddning.

Pliktrådet, Sveriges totalförsvarspliktigas centrala medinflytandeorganisation, är kritisk till att införa civilplikt. I en debattartikel i DN skriver pliktrådet att det skulle vara ett betydande ingrepp i en ung persons tillvaro.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni (L) vill återinföra civilplikten. Bild: Henrik Montgomery/TT
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni (L) vill återinföra civilplikten. Bild: Henrik Montgomery/TT
Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill avvakta. Bild: Henrik Montgomery/TT
Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill avvakta. Bild: Henrik Montgomery/TT

Civilplikt är den civila motsvarigheten till värnplikt.

Inom civilplikten kan man göra lumpen som exempelvis räddningsman, sanerare, kraftledningsreparatör eller flygplatsbrandman.

En civilpliktig befattning får inte vara stridande, ordningsuppehållande eller bevakande på något sätt.

Det centrala är att se till att viktiga delar av samhället fungerar vid krigsfara och i krig.

Sedan 2008 genomförs ingen grundutbildning för civilplikt, men regeringen kan återinföra skyldigheten att göra civilplikt om det finns behov av det.

Källa: Rekryteringsmyndigheten