PFAS är samlingsnamnet för en grupp kemikalier som finns på många ställen i vårt moderna samhälle – bland annat i kosmetika, stekpannor, regnkläder, skor, och i vissa fall även i dricksvattnet.
De har kallats "evighetskemikalier", eftersom ämnena inte bryts ner i naturen.
Man vet sedan tidigare att fisk från insjöar kan innehålla PFAS. Nu visar ett test att det även gäller kräftor.
Researchföretaget Testfakta analyserade åtta fabrikat av kräftor, färska eller djupfrysta, som säljs i svenska butiker. Testet visade att svenska kräftor innehöll höga halter PFAS.
"Anmärkningsvärt"
En person som väger 70 kilo kan inte äta mer än tre till sex svenska kräftor på en vecka, utan att nå upp till det riktvärde för PFAS som satts av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa).
Motsvarande tal för de importerade kräftorna i testet varierade från 64 till nästan 2 000 kräftor.
– Det är anmärkningsvärt höga värden i Sverige, säger Bengt Vernberg, ansvarig för teknisk research på Testfakta.
De allra flesta äter inte kräftor mer än kanske ett par gånger om året, som mest. Men riktvärdet från Efsa gäller allt intag av PFAS, inte bara kräftorna.
– Totalintaget har vi ingen aning om. Det kräftorna står för är ytterligare en förhöjning, säger Bengt Vernberg.
Branschen: "En nyhet för oss"
Organisationen Fiskeribranschens riksförbund företräder ett flertal fiskeriföretag och föreningar. Den säger sig inte känna igen att svenska insjökräftor har höga halter av PFAS.
– Det här har inte uppmärksammats tidigare enligt våra medlemmar. Det är en nyhet för oss, säger Albin Dahlin, kommunikationsansvarig vid Fiskeribranschens riksförbund.
– Det är bra att det kommer fram om det nu är så, samtidigt får konsumenterna avgöra hur de ställer sig till detta. Det är viktigt att lobba mot själva miljöfrågan så vi kan se till att skadliga ämnen kommer bort från vår natur.
Enligt Albin Dahlin kommer branschen att utreda frågan vidare.
Kräftsmöret värst
Presentationen av testet gäller halter i kräftköttet. Men det fanns ännu mycket mera PFAS i kräftsmöret.
– Man ska kanske inte suga på kräftan, om man på något sätt vill reducera intaget, säger Vernberg.
Det är inte helt klart varför just svenska insjökräftor har så mycket PFAS. Men man vet att brandskum har innehållit höga halter, och att PFAS använts mycket i vattenavstötande material.
Kräftor från Sverige, Spanien, Turkiet och Egypten ingick i testet.
Fakta: PFAS
PFAS, som står för per- och polyfluorerade alkylsyror. De började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 4 700 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper. Det utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, men även i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, till exempel fisk från förorenade sjöar – och från inomhusluft, eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.
PFAS kan även tas upp via huden, om man använder av produkter eller varor som behandlats med något PFAS-ämne.
Människor har utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.
Leverskador, rubbningar i sköldkörteln och sämre immunförsvar hos barn är problem som kopplats till PFAS. Några av de mest kända PFAS-ämnena misstänks också vara cancerframkallande.
Källa: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Testfakta