Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa kritiserar moderpartiet för hjälpen till regeringen att få ett ja till EU:s samarbetsavtal med Kuba. Arkivbild.
Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa kritiserar moderpartiet för hjälpen till regeringen att få ett ja till EU:s samarbetsavtal med Kuba. Arkivbild. Bild: Björn Lindgren/TT

Kubaavtal i hamn med stöd från M

Med hjälp av Moderaterna och Vänsterpartiet ror regeringen till slut hem ett ja till EU:s samarbetsavtal med Kuba. Moderata ungdomsförbundet (Muf) rasar medan Vänsterpartiet ser avtalet som ett medel för demokratisk utveckling.

ANNONS

För några veckor sedan kunde regeringen, efter många och långa turer, börja räkna med att få igenom sitt förslag om ett ja till avtalet i riksdagen. Då stod det klart att Moderaterna inte tänkte göra som de övriga borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, som alla fyra yrkar på avslag.

Pressar inte

MUF:s ordförande Benjamin Dousa anser att avtalet inte sätter någon press på den kubanska regimen vad gäller demokrati eller rättigheter.

”Därför spelar vi dem rätt i händerna genom att skriva under. Min egen släkt har bakgrund i kommunismens Östeuropa och Moderaterna har historiskt alltid varit partiet som stått upp mot förtryck och för frihet." skriver Dousa i en skriftlig kommentar

ANNONS

Han anser att M borde ha följt C, L, KD och SD och agerat mot avtalet.

Moderat försvar

Moderaterna vill bara ge en skriftlig kommentar.

”Handel och företagande kan ytterst bidra till demokratiseringsprocessen. Genom ett avtal blir dialogen med Kuba mer ordnad och Sverige kan då vara en aktiv part" kommenterar den utrikespolitiske talespersonen Hans Wallmark och hävdar att nej inte skulle hjälpa oppositionella eller civilsamhället.

Moderaterna vill ha en kontrollstation efter fem år, för att då kunna driva en uppsägning om avtalets demokrati- och rättighetsdelar inte efterlevs.

Vänsterpartiets företrädare i utrikesutskottet, Håkan Svenneling ser avtalet som den rätta vägen för en bättre utveckling på Kuba.

– För min del handlar det om att isoleringspolitiken av Kuba inte fungerar, USA har försökt i 60 år. Det är snarare ökad politisk dialog och utbyte som kommer att leda till en positiv förändring, säger Svenneling.

– Kuba är en enpartistat men vi hör aldrig samma brösttoner från borgerligheten mot länder som Kina, också en enpartistat där man i grundlagarna slagit fast att ett parti ska styra landet.

Försvarar avtalet

Kenneth G Forslund, ordförande (S) i utrikesutskottet, försvarar avtalet gentemot motståndarna i riksdagen och kritiker som Civil Rights Defenders som hävdar att utvecklingen går åt helt fel håll på Kuba.

ANNONS

– Jag är oerhört kritisk mot Kuba och hur de behandlar människor som inte har samma uppfattning som statsledningen, de sätter ju sådana som mig, socialdemokrater och sådana som startar fackföreningar, i fängelse. Men jag är vän av det kubanska folket och vill se förändringar för dem, säger Forslund som håller med kritikerna om att utvecklingen har gått åt fel håll under senare år.

Lars Larsson/TT

Kenneth G Forslund (S), ordförande i riksdagens utrikesutskott, försvarar ett ja från riksdagen till EU:s samarbetsavtal med Kuba. Arkivbild.
Kenneth G Forslund (S), ordförande i riksdagens utrikesutskott, försvarar ett ja från riksdagen till EU:s samarbetsavtal med Kuba. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

2015 beslutade EU att normalisera förbindelserna med Kuba, som bröts 2003 när EU införde sanktioner.

Året därpå införde USA nya, hårda sanktioner mot Kuba – en ny riktning under president Donald Trump, som kraftigt skiljer sig från Barack Obamas strategi.

EU:s samarbetsavtal med Kuba, Political dialogue and cooperation agreement, PDCA, började förhandlas fram 2014. 2016 godkändes det genom en omröstning i Europaparlamentet, och sedan 2017 gäller en så kallad provisorisk period. Avtalet anses dock formellt träda i kraft först efter det att alla medlemsstater i EU har ratificerat det. Nyligen återstod bara Sveriges, Litauens och Nederländernas slutliga ja.

Avtalet innebär samarbete på flera områden, så som bekämpningen av pengatvätt, människosmuggling och könsrelaterat våld.

Parterna ska regelbundet ha "politisk dialog" med statliga företrädare och representanter för civilsamhället.

Parterna ska också underlätta för ökad handel och investering.

Källor: EU, Civil Rights Defenders

ANNONS