Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Terrormisstänkte Rakhmat Akilov var aktiv via flera olika krypterade appar, bland annat Zello, Telegram och Whatsapp. Kontakterna hittades först när polisen öppnade Akilovs mobiltelefon efter det att han gripits.

Kryptering ger terroristerna övertaget

En terrorist som chattar om jihad kan lätt undgå upptäckt. Trots att i princip all kommunikation på nätet i dag sker krypterat saknar polis och säkerhetstjänst verktyg för att spåra den.

- Vi vet att vi missar avgörande information, i någon mening varje dag, säger Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie på Nationella operativa avdelningens it-brottscentrum.

Terrormisstänkte Rakhmat Akilov var aktiv via flera olika krypterade appar, bland annat Zello, Telegram och Whatsapp. Månaderna före lastbilsdådet på Drottninggatan i Stockholm kommunicerade han intensivt med andra våldsbejakande islamister om att "köra över otrogna", tillverka bomber och svära trohet till terrorrörelsen IS.

"Hög ribba"

Att Akilov gick under radarn har ifrågasatts och kritiserats. Men han är samtidigt inte den ende. De krypterade apparna har länge orsakat stora problem i brottsbekämpningen. På senare tid har utvecklingen accelererat och i dag bedömer polisen att så mycket som 97 procent av den digitala kommunikationen är krypterad.

Enligt såväl polis och säkerhetspolis som terrorexperter är chattkonversationer som sker i hemliga kanaler i princip omöjliga att komma åt.

- Man tycker att här borde man ha lyssnat bättre och förstått mer, men det är ju faktiskt så att det finns en ganska hög ribba för när vi får börja lyssna. Man måste ha en grundad misstanke om ett allvarligt brott och sedan är det en domstol som fattar beslut om man får lyssna över huvud taget, säger Ahlqvist.

Det ska också vara praktiskt möjligt att avlyssna, vilket det med mycket av den krypterade kommunikationen i dag inte är, enligt Ahlqvist.

Även om personer öppet uttrycker terrorsympatier är de svåra att hitta, säger han.

- Om en person säger sådant helt öppet i ett flöde någonstans krävs det ju att polisen lyssnar just på det flödet. Då pratar vi om tusentals personer som presumtivt skulle kunna vara intressanta för oss. Det finns ingen praktisk möjlighet för oss att lyssna på allt det, säger Ahlqvist.

Ny metod

Med så kallad hemlig dataavläsning (HDA) skulle polisen kunna kringgå krypteringen och spionera direkt i misstänkta brottslingars datorer och mobiltelefoner. Ett förslag om detta ligger just nu på regeringens bord. Men Ahlqvist varnar för alltför höga förhoppningar.

- HDA är otroligt komplicerat att genomföra, både tekniskt och juridiskt. Dessutom kostar det väldigt mycket pengar. Det kommer inte att bli många ärenden om året i Sverige där man gör det här.