Kritik när mord blir underhållning – "stötande"

Ett "Netflix för true crime". Så beskriver Lisa dos Santos appen Prime crime, som hon upptäckte i samband med den rättegång som följde efter att hon åtalat tre män för ett uppmärksammat mord på Årstabron i Stockholm 2020.

– Det var en polis som mejlade och ville klargöra att han tyckte att mina förhör under rättegången var bra, till skillnad från vad de skrev på Flashback.

Hon förstod inte hur användare på nätforumet Flashback kunde hört hennes förhör under rättegången, men gick själv in och läste och fick då för första gången höra talas om Prime crime.

– Jag hittade appen och såg att alla förhören låg där. Och det var inte bara förhören med de tilltalade, det var samtliga anhöriga och vittnen, med namn. Det fanns ingen censur över huvud taget.

Topplista

Hon scrollade vidare och hittade en topplista över de mest populära fallen. Mordet på Årstabron låg som etta, men högt upp fanns även "Lilla hjärtat", "Dubbelmordet i Hallonbergen" och "Rättegången mot Vårbynätverket".

Längre ned var det uppdelat i kategorier som "mord", "kvinnor som begår brott" och "sexualbrott".

– För mig var det hårresande att se innehållet i våra rättegångar på det här sättet, att man får sin berättelse och sitt namn utlagt på det sättet. Det finns inget journalistiskt syfte över huvud taget, det är ren underhållning och det är ändå tal om grova brott med människor som fått sina liv förstörda. Det är på flera nivåer man känner väldigt starkt att det är fel.

Extra märkligt blev det under rättegången mot Vårbynätverket i Stockholm, där ljudfilerna lämnades ut samma dag som förhören hade hållits och kunde finnas på nätet bara timmar senare.

Fel att lämna ut

Saken har varit uppe för diskussion mellan Domstolsverket och Åklagarmyndigheten, där man nu verkar överens om att ljudfiler inte ska ses som allmänna handlingar innan rättegången är avslutad. I slutändan är det dock alltid upp till den enskilde domaren.

Göran Lundahl, lagman på Göteborgs tingsrätt, leder en processgrupp på Domstolsverket som gått ut med en rekommendation om att inte lämna ut ljudfiler under pågående rättegångar.

– Men jag skulle säga att det här är väldigt sällsynt över huvud taget och jag skulle närmast betrakta det som felsteg om man gör det, säger han.

Problemen stannar dock inte där, menar han.

– När väl huvudförhandlingen är avslutad måste vi lämna ut filerna och då hamnar man likt förbaskat på en sajt, vilket naturligtvis kan få folk att tveka för att komma och vittna i domstol.

Lisa dos Santos ser samma problem.

– Att man ska behöva ligga ute på det sättet, det har inte varit tanken med offentlighetsprincipen. Att företag ska tjäna pengar på det är stötande.

Förhör som underhållning

Hon nämner som exempel vittnet som upptäckte offret på Årstabron.

– Han cyklar förbi på bron och är förste man på plats där det ligger en avliden person. Det är ett trauma och det ska han då vara evigt förbunden med genom att hans förhör ligger på nätet som underhållning i samband med ett mord.

Utöver att det kan påverka viljan att framträda i domstol kan det även påverka de som faktiskt gör det, säger Göran Lundahl. Har man tagit del av tidigare förhör på nätet är man inte opåverkad på det sätt som man ska vara, vilket kan påverka trovärdigheten i vittnesmålen.

Här är det faktum att förundersökningsprotokoll blir offentliga när åtal väcks ett närliggande problem, inte minst eftersom medier använder dem för att göra journalistik före rättegången, säger han.

– Det har även förekommit att på grund av vad olika kriminella grupperingar har kunnat läsa i förundersökningsprotokoll så har de vidtagit åtgärder mot folk som har hörts av polis, och angripit dem, säger han.

Hemligstämpla längre

Åklagarmyndigheten har väckt frågan om inte protokollen kan vara hemliga till dess att förhandlingen har avslutats.

– Det skulle kunna vara bättre så att exempelvis inte förhörspersoner blir kontaktade och påverkade i det de har att säga, säger chefsåklagare Eva Thunegard, som ansvarar för Åklagarmyndighetens samverkan med Domstolsverket och domstolarna.

En statlig utredning har just nu den frågan på sitt bord.

– Det är något som åtminstone jag personligen tycker hade varit en intressant idé, säger Göran Lundahl.

Han understryker samtidigt vikten av att domstolarna är transparenta för att upprätthålla förtroendet hos allmänheten, men menar att det är en balansgång när transparensen även innebär bekymmer.

– Det blir lite galet när det får sådana här följder, att det både blir integritetskänsligt och dessutom faktiskt påverkar möjligheten för oss att göra vårt jobb.

Chefsåklagare Eva Thunegard ser att frågan är viktigare än någonsin.

– Nu när vi har mycket allvarlig gängkriminalitet, där vi ser att många redan i dag inte vill ställa upp och vittna, är det viktigaste att försöka skapa ett system och en struktur där vi ger bättre möjligheter för dem som vittnar att skydda deras uppgifter på ett annat sätt.