Känsligt talmansval väntar

Socialdemokraternas linje har alltid varit att riksdagens största parti ska ha talmansposten. Moderaterna har å sin sida hävdat att största blocket utser talman, vilket i praktiken alltid inneburit största partiet på den sidan, det vill säga Moderaterna.

Nu är Moderaterna inte längre största parti. Det är Sverigedemokraterna, som därför gör anspråk på posten.

Och då blir frågan om talman plötsligt ovanligt laddad.

Oftast har talmannen varit från samma parti eller block som bildat regering. Men den senaste mandatperioden är ett tydligt exempel på att det finns undantag. Moderaten Andreas Norlén har innehaft posten trots socialdemokratisk regering, eftersom det fanns en majoritet för honom i riksdagen.

Näst kungen

Talman är den högsta valda befattningen i Sverige. Bara kungen är högre i formell rang. Posten saknar politiskt inflytande men är viktig vid regeringsbildningar samt som officiell representant för konungariket Sverige.

För SD vore det en mycket viktig prestigevinst om man fick den posten. En slutgiltig bekräftelse på att partiet kommit in i finrummen.

Vid en regeringsförhandling mellan flera partier ingår talmansposten liksom ordförandeposterna i riksdagens utskott bland korten man spelar med.

Problemet för Ulf Kristersson är att även om han skulle slänga in talmansposten som ett erbjudande till SD i förhandlingarna, vet han inte hur det slutar i riksdagen.

Valet av talman sker nämligen med slutna valsedlar. Alla eventuella partipiskor slår i blindo, eftersom ingen vet hur enskilda ledamöter kommer rösta.

Och framför allt i Liberalerna finns ledamöter som inte bara är skeptiska till samarbetet med SD utan som definitivt inte vill låta SD få talmansposten.

Utsträckt hand

Socialdemokraternas partiledare och avgående statsminister Magdalena Andersson har sträckt ut en hand till Moderatledaren Ulf Kristersson och sagt sig vara beredd att frångå principen om största parti och stödja Andreas Norlén som talman i akt och mening att förhindra att SD får posten.

Ulf Kristersson har hittills inte kommenterat detta.

Skulle han nominera Andreas Norlén, väljs han sannolikt med acklamation, det vill säga utan omröstning.

Nomineras i stället en SD-ledamot, väntar en långdragen och osäker röstningsprocedur, som är fastslagen i Riksdagsordningens 3:e kapitel, 4:e paragrafen.

Samtliga 349 ledamöter röstar med slutna valsedlar, som ledamöterna går fram och lägger i en valurna. Sedan räknas rösterna i kammaren.

Omständlig procedur

För att vinna valet, räcker det inte med att få flest röster, utan det krävs mer än hälften av rösterna, det vill säga minst 175.

Sker inte det, görs hela proceduren med slutna valsedlar om. Även den andra gången krävs mer än hälften av rösterna för att vinna.

Och sker inte det, så blir det en tredje omröstningen, och då vinner den som fått flest röster även om det inte är mer än hälften.

Skulle den omröstningen sluta lika, avgör lotten.

Talmanspresidiet består av en talman och tre vice talmän. Förra gången, 2018, skedde röstningsproceduren för att utse var och en av dem.

SD hade i kraft av sin storlek rätt att göra anspråk på posten som andra vice talman, men Vänsterpartiet nominerade en kandidat, som vann omröstningen mot Björn Söder (SD).

Han förlorade även omröstningen om tredje vice talman, som gick till Kerstin Lundgren (C).

Skulle det bli så att SD nominerar en kandidat till talmansposten, blir det sannolikt inte Björn Söder, som anses alltför kontroversiell som person och skulle öka motståndet. Då riskerar partiet att det blir en upprepning av 2018, då partiet helt blev utan representation.

Fram till dess att en ny talman är vald, leds kammarens arbete av en ålderspresident, det vill säga den ledamot som tjänstgjort längst. Det blir på måndag Socialdemokraten Carina Olsson (S), som gör sin sista dag i riksdagen, innan hon blir EU-parlamentariker.