Antalet kvinnor som anmält att de blivit misshandlade av sin partner har minskat i Sverige sedan 2015. Då utlovade Sveriges regering en nationell strategi mot våld i nära relationer.
2017 anmäldes knappt 10000 fall. Men enligt undersökningen Våld och hälsa från 2014, utförd av SCB på uppdrag av Nationellt centrum för kvinnofrid, uppgav var femte kvinna att hon utsatts för systematiskt psykiskt våld och 14 procent av kvinnorna i Sverige, nästan en halv miljon, att de blivit utsatta för våld eller hot om våld i en relation.
Tudelad bild
Jenny Westerstrand, ordförande på Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), har en tudelad bild av utvecklingen av arbetet mot våld mot kvinnor.
Å ena sidan så ser hon en ökad kunskap hos polisen och rättsväsendet samt en stärkt kvinnorörelse underifrån, som exempelvis reaktionerna under metoo-rörelsen eller protesterna som följt efter dokumentären om Josefin Nilsson.
Å andra sidan upplever kvinnojouren att det är svårare att få plats på ett jourboende, att fokuset på mäns våld mot kvinnor tappats bort och att pengar läggs på insatser som inte alltid visar sig ha effekt. Som exempelvis en stödlinje för män som misshandlar – men som enligt Jenny Westerstrand nästan bara används av deras fruar eller flickvänner.
- Vi är inte emot att män får stöd men oroade om vi förlorar pengar på insatser som inte funkar, säger hon.
Carin Götblad, regionchef inom polisen i Uppsala och tidigare nationell samordnare mot våld i nära relationer, håller inte med.
- Jag tycker inte att mäns våld mot kvinnor hamnar i skymundan. Det är ett så komplext problem, säger hon till TT.
Hon efterfrågar, liksom kvinnojouren, en ökad samordning av insatserna mot våld i nära relation som hon vill ska klassas som en folkhälsofråga för att medvetenheten och kunskapen om hur man handskas med brottet och bemöter de utsatta ska öka inom sjukvården, forskare, poliser och skolan till exempel.
"Vi män måste förändra oss"
Morgan Johansson tycker att det är bra att uppmärksamheten återigen riktas mot kvinnomisshandel efter dokumentären om Josefin Nilsson.
- Detta är ett strukturellt förtryck. Det måste till en attitydförändring hos oss män för att få stopp på detta, säger Morgan Johansson till TT.
Han nämner en rad lagändringar som han anser signalerar en skärpt syn på kvinnomisshandel från samhällets sida.
- Men jag skulle önska att fler män gick ut och tog avstånd från kvinnoförnedring och misshandel även i vardagslivet, säger Morgan Johansson.
Fakta: Lagskärpningar
Morgan Johansson pekar på en rad lagändringar som gjorts under de senaste 20 åren som signalerar att kvinnomisshandel är oacceptabel.
Till exempel nämner han de straffrättsliga skärpningar som gjordes för ett tjugotal år sedan, som innebar att flera misshandelstillfällen kunde läggas ihop och leda till strängare straff.
Han tar också upp den skärpta sexbrottslagstiftningen, med samtyckeskrav och skärpta straff. Även det nya brottet olaga integritetskränkning, som innebär förbud att sprida bilder för att kränka, är ett sätt att skydda kvinnor, anser han.
Morgan Johansson nämner också de utvidgade möjligheterna till elektronisk övervakning vid överträdelse av kontaktförbud, och kommande regler som innebär att den släpps villkorligt också kan övervakas elektroniskt.
Han tar också upp hedersvåld, som framöver kommer att innebära särskild straffskärpning.
Framöver finns också tankar i en utredning om att skärpa lagreglerna för män som slår i barns närvaro, så att barnen blir självständiga brottsoffer. Det kan då innebära skärpta straff.
