Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Irans utrikesminister Javad Zarif. Bild: Ebrahim Noroozi/AP/TT

Irans utrikesminister kommer till Sverige

En dödsdömd svensk medborgare. En beslagtagen svenskägd oljetanker. Ett hotat kärnenergiavtal som Sverige, bland många, vill rädda.
Agendan är diger när Irans utrikesminister Javad Zarif besöker Sverige och utrikesminister Margot Wallström (S).

Zarifs träff med Wallström på tisdag skuggas av spänningarna kring Hormuzsundet och Persiska golfen. Under sommaren har Iran beslagtagit flera tankerfartyg, bland dem brittiskflaggade Stena Impero som ägs av svenska Stena Bulk. Dessutom har en iransk oljetanker stoppats av brittiska marinen vid Gibraltar.

– Sverige kommer att ta upp det (Stena Impero) och Zarif kommer säkert att ta upp det med oss också. Vi hoppas att båda sidor släpper de här fartygen så att vi kan börja om från noll och att det inte blir fler beslagtagningar, säger en person med insyn i planerna för besöket till TT.

Skapa avspänning

Parallellt har Sverige fått en förfrågan om att delta i en USA-ledd internationell insats för att stärka säkerheten kring just Hormuzsundet – som även Storbritannien anslutit sig till. Enligt vad TT erfar har regeringen ännu inte fattat beslut i frågan, men man är angelägen om att en sådan styrka inte uppfattas som ensidig. Många EU-länder är skeptiska till att insatsen leds av USA och intensiva diskussioner pågår om hur en sådan bäst utformas med syfte att bidra till avspänning – om den till exempelvis borde ledas av EU eller FN.

– Det är viktigt att lösa upp spänningarna i regionen och det är viktigt att säkra den fria sjöfarten, poängterar TT:s källa.

Omgivet av spänningar är även det globala kärnenergiavtal som slöts mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) 2015. Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen i utbyte mot hävda ekonomiska sanktioner. Men USA:s president Donald Trump sågade det redan under valrörelsen och i fjol drog USA sig ur och återinförde sanktioner mot Iran.

– Det faktum att USA lämnade kärnenergiavtalet är en oerhört stor spänningsfaktor. Sverige vill försöka övertyga Iran om att hålla fast vid det, trots att USA dragit sig ur och därmed också brutit mot en säkerhetsrådsresolution, säger källan.

Krävs eftergift

Det är dock lättare sagt än gjort. USA:s sanktioner får företag, bland dem svenska, som har affärer i Iran att känna sig trängda. De ekonomiska morötter som Iran lovades när avtalet slöts har till stor del uteblivit och Teheran har återupptagit anrikningen av uran.

– Inom EU tror man inte på de här (USA:s) hårda metoderna. EU och även Kina och Ryssland vill hålla fast vid avtalet, säger källan.

TT: Tror du att Iran kommer stanna i avtalet?

– Jag tror att det finns olika uppfattningar om det i Iran. Det kan behövas någon slags eftergift.

Mot dödsdom

Ur svenskt perspektiv är det också viktigt att med Zarif diskutera situationen för den dödsdömde läkaren Ahmadreza Djalali. Djalali, som forskar i katastrofmedicin, är både svensk och iransk medborgare. Han greps 2016, anklagades för samröre med Israels underrättelsetjänst och dömdes till döden året därpå.

– Sverige verkar för att domen inte ska verkställas. Utrikesministern kommer att prata om det.

Lägg därtill att mänskliga rättigheter samt Irans roll i oroshärdarna Irak, Syrien och Afghanistan samt relationen till Israel ska diskuteras. Konflikten i Jemen – där Huthirebellerna som står Iran nära kämpar mot den saudiskstödda regeringssidan – står också högt på agendan, i synnerhet efter fredssamtalen på Johannebergs slott i Uppland i december.

Javad Zarif ska även besöka riksdagen och fredsforskningsinstitutet Sipri under sina dagar i Stockholm. Före Sverigestoppet är han i Finland och efter det åker han till Norge.

Tina Magnergård Bjers/TT

Soldater från iranska revolutionsgardet på väg ombord på det brittiskflaggade tankfartyget Stena Impero som ägs av svenska Stena Bulk. Fartyget beslagstogs i juli av Iran i Hormuzsundet.. Bild: Morteza Akhoondi/AP/TT
En demonstration utanför Irans ambassad på Lidingö 2017 till stöd för den svenskiranske läkaren Ahmedreza Djalali. Samma år dömdes han till döden i Iran.. Bild: Hossein Salmanzadeh/TT

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De tre EU-länder som undertecknat avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungvatten.

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte mot pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige