Stina Almqvist skulle till fjällen med sina skolkamrater. De skulle egentligen ha åkt skidor nu,om inte olyckan hade inträffat.
Det var tidig morgon när telefonen ringde hos Fredrik och Marie Almqvist. De befann sig i sommarstugan utanför Båstad, och Marie svarade. Först förstod Fredrik inte riktigt vad det var som hade hänt.
– Stina var helt okontaktbar. Hon var så fruktansvärt chockad att hon bara skrek, berättar Fredrik Almqvist.
Bussen körde av vägen
Bussen med 59 passagerare hade precis kört av vägen. Stina hade nätt och jämt lyckats ta sig ut bakvägen via bussen och satte sig på vägkanten utan jacka eller skor, berättar pappan Fredrik. En vän till Stina ska sedan ha börjat hjälpa andraatt ta sig ut ur bussen.
När Stina hade tagit sig ut ur bussen lyckades hon ringa och väcka sina föräldrar.
–Hon bara skrek och sa attingen har kommitför att hjälpa dem, säger Fredrik.
"Helt maktlös"
Först infann sig känslan av maktlöshet hos föräldrarna.
– Det var så ofattbart. Det går inte att förklara, man lever som i en film. Man kände sig helt maktlös. Ska vi åka upp? Ska vi vänta på att någon ringer? Vem vet vad man ska göra, berättar Marie.
Fredrik och Marie började sms:a med andra föräldrar genom olika föräldranätverk. Ryktena florerade och ingen visste vad som hade hänt.
– Plötsligt insåg vi att alla inte hade hört ifrån sina barn. Vår dotter är ju ändå vid liv. Våra tankar går ju till de som inte hade en sådan tur, säger Fredrik.
– Man tänker på allt som kunde ha hänt. Vad som hade hänt om hon suttit längre fram. Samtidigt som man är så lycklig är man så fruktansvärt ledsen, säger Marie.
På väg för att träffa dottern
När GP når Fredrik och Marie Almqvist sitter de i bilen för att träffa Stina. I Mora väntar dottern tillsammans med en släkting.
– Hon fick åka till sjukhuset och röntga armen. Nu vill vi bara krama om henne. Det är så hemskt att tänka att de hade kunnat åka skidor just nu om ingenting hade hänt, säger Fredrik.
