November 1989. Christer Pettersson sedan han frisläppts av hovrätten. Arkivbild.
November 1989. Christer Pettersson sedan han frisläppts av hovrätten. Arkivbild. Bild: Anders Holmström/TT

Från 33-åringen till Skandiamannen

Fler än 10 000 personer har förhörts i utredningen av mordet på Olof Palme i februari 1986 – och över 130 individer har erkänt mordet. 87 000 persondokument finns i Palmegruppens databas, men utredningen kan ändå delas in några huvudspår. Vi redogör här kort för fem av dem.

ANNONS

33-åringen:

Den första att anhållas som misstänkt, redan i mars 1986, efter flera tips om att mannen uttryckt hatiska kommentarer om Palme. Släpptes dock tidigt på fri fot. Mördades i USA 1993.

Christer Pettersson:

Hördes av polis ett par månader efter mordet, men anhölls som misstänkt först 1988. Året därpå pekade Lisbet Palme ut Pettersson, och han dömdes i Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för mordet. Pettersson friades dock i november 1989 av Svea hovrätt. I oktober 2001 erkände Christer Pettersson för sin vän Gert Fylking att han mördade Palme, något han senare tog tillbaka och sade att han varken bekräftade eller dementerade. Pettersson avled 2004.

ANNONS

PKK-spåret:

20 kurder, däribland tolv PKK-anhängare, togs till förhör 1987. Detta mot bakgrund av att organisationen, av regeringen förklarad som en terrororganisation, troddes kunna ha haft både motiv och förmåga att slå mot svenska intressen. Inget mer konkret har dock framkommit sedan dess.

Sydafrikaspåret:

Hamnade i fokus 1996. Går ut på att det var den sydafrikanska underrättelsetjänsten som låg bakom mordet på statsministern, enligt teorin på grund av Palmes kamp mot landets dåvarande apartheidregim. Teorin hade stöd av bland andra författaren och journalisten Stieg Larsson. En då 45-årig man som pekats ut som legosoldat och yrkesmördare har inte hörts av polisen, men han nekar till att han skulle ha begått brottet.

Skandiamannen:

Fanns med tidigt i utredningen som vittne. Jobbade på försäkringsbolaget Skandia intill mordplatsen. Sade sig ha lagt Olof Palme i framstupa sidoläge, men det kunde inte bekräftas. Mannen avfärdades både som vittne och gärningsman. Enligt tidningen Filter hade han genom en vän tillgång till vapen av den typ som användes vid mordet. Skandiamannen ska också ha hyst agg mot Palme. Han dog år 2000.

Palmearkivet under polishuset i Stockholm består av 250 hyllmeter material. Arkivbild.
Palmearkivet under polishuset i Stockholm består av 250 hyllmeter material. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT
ANNONS