Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En kasuar på ett zoo i Sydney. Arkivbild.
En kasuar på ett zoo i Sydney. Arkivbild. Bild: Gustav Sjöholm/TT

Forntidsfolk kan ha haft livsfarligt husdjur

Den pekas ofta ut som världens farligaste fågel. Men forntidsmänniskor kan trots det ha haft kasuarer som husdjur, enligt ny forskning.

Med en rejäl kam, blå hals och tio centimeter långa klor är kasuaren (Casuarius bennetti) en uppseendeväckande fågel.

Att den kan vara aggressiv, och dessutom har attackerat och dödat människor, har gett den rykte som världens farligaste fågel.

Men trots dess imponerande egenskaper – eller kanske tack vare – finns det tecken på att urtidsmänniskor i Nya Guinea födde upp fåglarna redan för 18 000 år sedan.

– Det är tusentals år innan höns domesticerades, säger Kristina Douglass, arkeolog vid Penn State University, till The New York Times.

Tyr sig till människor

Forskarna har undersökt äggskal från kasuarägg som visar tecken på att ha samlats in av forntidsmänniskorna relativt nära kläckning. Det kan tyda på att människorna gillade att tillaga embryona nära kläckning – forskarna har bland annat hittat tecken på att äggen kan ha tillagats över eld – men också på att de faktiskt födde upp kasuarkycklingarna.

"Detta är särskilt spännande med tanke på den stora storleken och beteendeegenskaperna hos kasuarer och andra ratiter (ickeflygande fåglar) i allmänhet – såsom territorialitet och aggressivitet – som gör dem till mer överraskande kandidater för nära interaktion med människor, jämfört med andra tidigt domesticerade fåglar, som kycklingar och gäss", skriver forskarna i studien.

Däremot tyr sig nykläckta kasuarkycklingar relativt enkelt till människor, och än i dag föds de upp av vissa folkgrupper på Papua Nya Guinea.

Sofistikerade kunskaper

Oavsett vad visar fynden att den forntida befolkningen verkade ha koll på kasuarernas häckningstid och den långa tid det tar för äggen att kläckas (cirka 50 dagar). Bona är dessutom svåra att hitta, och skyddas av hanen.

Kasuaren har överlevt på Nya Guinea – till skillnad från många stora landlevande fåglar på andra håll i världen – och högaktas av vissa av ursprungsbefolkningens folkgrupper, som bland annat använder deras fjädrar och kammar för utsmyckning.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

En kasuar på ett zoo i Sydney. Arkivbild.
En kasuar på ett zoo i Sydney. Arkivbild. Bild: Gustav Sjöholm/TT

Fakta: Kasuar

Kasuaren är världens tredje största fågel, efter strutsen och emun. Det finns tre arter. Likt de andra stora fåglarna kan kasuaren inte flyga, utan lever på marken i regnskogar i Australiens Queensland, delar av Indonesien och i Papua Nya Guinea.

Helst äter den fallfrukt, men kan även mumsa i sig mindre djur om andan faller på. Att fågeln äter många olika frukter – som den sväljer hela – gör den viktig för regnskogsfloran genom att sprida frön och nötter långa distanser.

Det är hanen som ansvarar för äggen efter att de lagts, och även för de nykläckta kycklingarna.

Kasuaren kan försvara sig med sina dödliga klor. På huvudet har den en kam, som är svampig i sin benstruktur, kanske för att kunna höra andra kasuarer, eller för att skydda huvudet när den sig fram i täta vegetation.

Källa: Sydney Wildlife Zoo, Queenslands regering