Ända sedan det första dödsfallet rapporterades den 11 mars har antalet svenskar som dör i covid-19 ökat kraftigt. Hittills har 793 svenskar dött av sjukdomen till och med i torsdags, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik. Under mars månad dog 305 av dem.
Trots det dog det betydligt fler personer under mars oavsett orsak i Sverige för två år sedan. Enligt Statistiska centralbyrån rapporterades det 9 210 dödsfall under mars 2018, att jämföra med 8 013 dödsfall under motsvarande månad i år. Drygt tusen fler för två år sedan, alltså.
Orsaken tros vara en ovanligt svår influensa detta år, något som skördade många liv.
Syns i Stockholm
– Under 2018 hade vi väldigt många som dog överlag, men framför allt i mars. Detta kan delvis förklaras av influensan, men under sommarmånaderna var det också många, troligen på grund av värmeböljan denna sommar, säger Linus Garp, statistiker vid Statistiska centralbyrån.
TT: Hur säkra är era siffror för i år?
– Det är klart att det finns en osäkerhet. Normalt väntar vi fem veckor innan vi publicerar den här typen av statistik, men eftersom efterfrågan är så pass stor nu har vi gjort bedömningen att vi får rucka lite på våra krav. Men om man går en vecka tillbaka så är siffrorna av bra kvalité. Två veckor tillbaka så är de riktigt bra, medan siffrorna för april fortfarande är osäkra, säger Linus Garp.
Stockholm är den sjukvårdsregion som hittills drabbats hårdast av viruset och där börjar man nu se att något händer i statistiken i slutet av förra månaden. Under perioden 25–31 mars 2018 rapporterades det 324 dödsfall i Stockholm, att jämföra med 458 dödsfall motsvarande period i år.
Tidigare år påverkar
– Det är alltid riskabelt att titta på en så kort period, men det ser ut som om något händer i Stockholm i slutet av mars, säger Linus Garp.
En direkt effekt av att många dog 2018 blev att ovanligt få dog året efter, 2019 – något som också kan komma att påverka hur många som dör av coronaviruset.
– Så få som det var 2019 har det inte varit sedan 1977. Förklaringen är att så pass många från de sårbara grupperna dog året dessförinnan då vi både hade en ovanligt svår influensa och en värmebölja.
– Sådant kan också komma att påverka hur många som dör av det här viruset, det vill säga om det finns många eller få i de här sårbara grupperna. Det kommer också göra det svårt att jämföra antalet döda i olika länder, för sådant kan skilja sig ganska mycket. Även på regional nivå kan det finnas sådana skillnader som kan komma att påverka hur många som dör av coronaviruset i olika regioner, säger Linus Garp.
Johan Nilsson/TT
Statistiken över hur många som dör ett visst år kan variera relativt mycket. År 2019 dog färre än 89 000 personer i Sverige, vilket var det lägsta antalet döda under ett enskilt år sedan 1977. År 2018, då det bland annat dog ovanligt många i influensan dog det över 92 000 svenskar.
Hur många som dör under ett år beror till stor del på hur många personer det finns i de äldsta åldersgrupperna. Jämförelsevis föddes det förhållandevis få barn i Sverige från mitten av 1920-talet till slutet av 1930-talet. Det påverkar hur många som dör nu, eftersom dessa personer nu är i åldrarna 80–95 år. Under 1940-talet, däremot, föddes det betydligt fler, vilket gör att vi kan förvänta oss att antalet döda per år kommer att öka de närmaste 20 åren.
Källa: SCB