Sveriges landgräns mot Norge, som är 162 mil lång, ses över då och då. Senast det gjordes grundligt var på 1980-talet. Men nu får gränsen en ordentlig tillsyn under fem sommarsäsonger, med start förra året.
Hälften var
Länderna har bestämt att Sverige ska sköta om den norra halvan av gränsen, medan Norge tar hand om den södra. Kort sammanfattat innebär det att norska Kartverket får jobba i skogen, medan det svenska Lantmäteriet ger sig ut i fjällvärlden.
Den "svenska" delen börjar vid Valsjöbyn i norra Jämtland och slutar vid det berömda Treriksröset, där Sverige, Norge och Finland möts. Däremellan finns 82 mil gräns, till stor del över kalfjället.
Årets arbete har börjat i den södra delen av området. Längre norrut är rösena som ska ses till fortfarande täckta av snö.
– Då kan man varken skrapa dem, måla dem eller staka ut gränslinjen däremellan, konstaterar Michael Munter, projektledare på Lantmäteriet.
Coronapandemin, som fått Norge att införa hårda restriktioner för inresor, har gjort gränsarbetet lite extra knepigt.
– Vi har fått tillstånd för inresa, via norska UD och en domstol. Men vi har väldigt hårda restriktioner. Vi får inte prata med ortsbor på norska sidan, och våra arbetslag hålls i stränga coronabubblor, säger Michael Munter.
Anlita klättrare
Att se över gränsrösen i fjällvärlden är ett jobb där man ofta måste ta sig fram till fots. Eller klättra.
– Vi har några riksrösen på toppar där det är brant sluttning åt alla håll. Där får vi ha klätterutrustning och kunna säkra oss, säger Munter.
Det mest svårtillgängliga riksröset ligger i Arjeplogs kommun, som en orange prick i Sulitelmamassivet – ett kargt men storslaget högfjällslandskap. Där kan det bli aktuellt att anlita mera vana klättrare än Lantmäteriets personal.
I skogsområden röjs en fem meter bred gränsgata – ett jobb som måste göras om då och då.
Ett syfte med översynen är att göra gränsen digital. Det innebär i princip att Lantmäteriets personal, med modern teknik, matar in värden som sedan kan läsas av på en karta.
– Det tydliggör för både fastighetsägare och turism var gränsen går, säger Michael Munter.
Micke Larsson/TT
Fakta: Gränsen mot Norge
Är 162 mil lång, från Idefjorden i söder till Treriksröset i norr.
Nu görs en översyn av hela gränsen under fem somrar, med start i fjol.
Norge sköter om den södra delen, som mest går genom skog.
Sverige har ansvar för norra halvan, från Valsjöbyn i norra Jämtland.
Gränsen definieras av 642 riksrösen, plus elva omarkerade brytpunkter. 614 av dessa rösen är stenrösen. Några står under vatten för det mesta.
Riksrösena är från cirka en meter till mer än två meter höga.
Det finns även många mindre rösen, av två typer, som inte i sig själva utmärker gränsen. Bara i årets arbete ska Lantmäteriet se över cirka 160 riktningsrösen, som visar i vilken riktning nästa större röse finns.
Dessutom finns försäkringspunkter där bultar borrats ner i berget. Med hjälp av mätningar från dessa kan ett röse återställas på rätt plats, om det av någon anledning rasat eller flyttats.
Alla rösen, gränsskyltar och försäkringspunkter ska mätas in, restaureras och målas under gränsöversynen.
I skogsmark röjs en fem meter bred gränsgata.
Den svenska budgeten för översynen är cirka sex miljoner kronor för hela femårsperioden.
Källa: Lantmäteriet